384 THOMAS MACnOWALL och hvilken ännu ej pröfvats i livet, ulan om en tanke, vilken, säsoin inledaren af frågan vid förra juristmötet yttrade, gjort sig själf i det praktiska lifvet och som luimera förverkligats i flera land med såsom det synes —erfarenheten är jn ämui ej så lång — goda residtat. .\tt institutet teoretiskt sedt lider af vissa svagheter nteslnler jn ej möjligheten af att detsamma kan, åtminstone tills man finner något bättre, göra god tjänst till afhjälpande af vissa faktiska missfcirhållanden.» Detta får hetraktas som en total omvändelse och i sitt fortsatta anförande avvek han ieke från denna, men varnade för att adoptera ett komplett system utifrån ntan himpliga anpassningar till den svenska rättstraditionen. De (ivriga talarna, diiribland häradshiivdingen A. Aneker, yttrade sig tvekl()st för institutets infiirande. Debatten rörde sig nn ieke vid fcirsta imitet vilken form delta skidle ske. Efter jnristnuitet och efter riksdagens skrivelser angående villkorlig frigivning 1894 och villkorlig dom 1898, tystnade disknssionen i Sverige tills vidare. Den 2ä maj 1900 tillsatte Knngl. Maj;t en kommitté fcir avgivande av fiirslag om skärpning av vissa frihetsslraff och om villkorlig frigivning ävensom f()r utredning av frågan om villkorlig straffdom. Riktlinjerna för kommitténs arbete uppdrogs på det sättet att hir uppgiftens lösande icke skidle hehiiva giira en fnllstiindig omarhetning av strafflagen idan inpassa sina f()rslag i del rådande systemet. .\r 1902 framlade kommittén sitt betiinkande.'*'* Detta iimehidl f()rslag till straffskärpningar vid vissa brott typ »vatten och hriKl». hart nattläger och mörk ensamcell. men framför allt fanns där fiirslag till lag angående villkorlig frigivning och villkorlig dom. ^411korlig frigivning kunde enligt fiirslaget meddelas den som undergalt straffarbete och därvid genomfört två tredjedelar av strafftiden, men den totala strafftiden fick icke understiga två år. Den villkorligt frigivne skidle under återstoden av strafftiden, eller minst ett ar. vara imderkasta(i tillsyn, 'rillsyningsman skidle i stiiderna vara polismästaren och på landet länsman. Fångvårdsstyrelsen utfärdade ett frihetspass. vilket skidle uppvisas för tillsyningsmannen på den ort där den frigivne skidle vistas. Men Protokoll vill Nordiska .Iiirisiniiitet i .Slot kholni 18l)l> s. 21. llotiinkande atig. vissa friludsstratf in.m. 1902. som om hnrnvida inslitidet skidle inföiras. ntan i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=