ai STUDIKH KRINC; MAGNUS ERIKSSONS LANDSLAG ularhelandel av don oiiisiridda kyrkobalken». Andra l(")rl'aflait“ Iran senare lid inskriinka sig till alt konstatera, att nämnden i Örebro var sysselsatt med att utarbeta en kyrkobalk eller endast alt vid denna tid nämndens arbete pai'iek. Mer tveksam är Ivar SJ(')GREN i Koinpendinm (iver Allmänna delen av Svensk Rättshistoria (stenc.), år 1984 |s. 49). där han. samtidij^l soin han Iramhåller, hnr litet man vet om lagens tillkomst. uttalar, alt »åtminstone erhåller man det intrycket a\’ l)rotestskrivelsen att fiirslaget till lagen utlormats innan klerkerna blivit h<")rda däröver och utan klerkernas medverkan. Det synes ock framgå av protestskrivelsen, att vid nuitet i (Irebro icke blott kyrkorättsliga regler varit utformade ulan jämväl regler på andra rättens områden, kanske har redan vid denna tidpunkt renlav fcirelegat ett fullständigt lagbirslag, jfr slutorden av protesten», medan A. Holmbäck i utgåvan av landslagen, år 1962 (s. XXX), anser, att »kanikernas protest ger ingen upplysning om huru langl arbetet på sammanjämkningen av landskapslagarna hunnit, da protesten avgavs», ty protestens ord »kunna avse både ändringar, lilliigg o.s.v., som hade utarbetats, och sadana som kunde komma all utarbetas». Såsom ovan anmärkts kan man dock även efter den llildebrandska kritiken i en rad arbeten finna de tidigare åsikterna i ämnet återgivna i den av Schlyter angivna formen utan alt den frambirda kritiken omnämnes. Xågra arbeten härleda sig från tiden innan de nya synpunkterna allmänt godtagits. Det gäller t.ex. (’,HR. Xaumann. Svensk statsbirfattnings-rätl. 2 uppl., år 1<S79 )s. 28), vars birsta upplaga bir övrigt utkom så tidigt som år 1844. Knut Olivecrona. Testamenlsrätlen. år 1880, 1898 (s. 79. 88). samt K. V. Amira. Germanisches Recht 1, 4 uppl. bearbetad av K. A. Eckhardt. år 1960 (s. 104), vars fiirsla upplaga utkom år 1890. Även i K.mil Olsons bir språkstudiet avsedda utdrag ur Magnus IGåkssons landslag efter Schlyters utgåva, år 1919 och senare upplagor till I960, återges i inledningen Schlyters framställning utan reservation. Samma uppgifter finner man också i några senare arbeten sasom H. Munktell. Svenska folket genom tiderna, del 2, år 1988 |s. 287), och Det svenska rättsarvet. år 1944 IS. 28), T. Wennström. Lagsj)råk och lagtexter, ar 1946 (s. 66). f'. AF Hällström, en artikel till lagens 600-årsininne i T.IFF
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=