365 OM VILLKORLIG FRIGIVNING OCH VILLKORLIG DOM A. Lenz nämner i sin beskrivnini» av Crottons system, att detta vilar på det (irayska systemet, vilket i sin tur skiljer sig obetydligt från Stanleys oeb (Irahams progressivsystemd” Professor Strabl skriver;*'* '>Även villkorlig frigivning har först utveeklats i den anglo-saxiska kulturkretsen. Man brukar anse Irland som uppbovslandet.» Mot uppgiften att villkorlig frigivning bar utveeklats i den anglo-saxiska kulturkretsen finns inget alt inviinda. Men alt professt)r Strabl anger Irland som dess ujipbovsland måste anses som en klar felaktighet, vilket detta arbetes redog()relse bir den historiska utvecklingen torde visa. Den troliga f()rklaringen till denna felaktiga uppgift som professor Strabl liimnal kan antagligen ligga i den vida uppmärksamhet som del iriska ])rogressivsyslemel römle i världen samt den brist på lättlillgiinglig litteratur i ämnet som birelåg och alltjämt bireligger. DKX VILLKOKLKiA 1)0M1:NS lIlSrOKlSKA lHSPRUNG Den grundtanke, varpå den villkorliga domen vilar, ;ir ingalunda ny; den romerska och kanoniska rätten tillämpade regeln; »moneat lex. anlecpiam feriat». Den senare ville dessutom, att tre varningar skidle biregå domfällandel. Den gamla franska rätten luill på »admonitio» vilket även gavs namnet »correction par la boucbe de juge».'- Aven i Sverige bar former av villkorlig dom birekommil tidigt. Kinds hiiradsrätts dombok berättar sålunda om en ljuv, som år I5b8 åtalats b>r stöld av ett lispund kiilt; ». . . efter menige man vittnade med honom, att ban aldrig stidit lillförene, gavs han till bir Guds skull om bättra sig härefter.»*'* Dessa exempel visar, alt tidiga sekel icke varit främmande för tanken på villkorlig dom. Någon enhetlig utveckling från l.ex. den romerska rätten till våra dagars institut kan dock icke skiinjas. Del var i den anglo-saxiska rältssfären, som villkorlig dom växte fram till ett modernt institid. Alt detta skedde just diir. bottnade i d(‘n stora frihet »('.ommon Law» alltid bar givit de engelska Lknz. a.a. s. 21 1'. " Sthaht.. a.a. s. 10. ‘- .STAÉii. VON Holstein, Nya slrallrättsfrågor s. 12 (N.IA II 1889 nr 15). '•* 't'. läuKssoN, Brott orti saiiiliälle s. 182.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=