29 STUDIER KRING MAGNUS ERIKSSONS LANDSLAG således ej kunde innehålla de kränkningar af kyrkans rätt. öfver hvilka protestanterna ifrigt klagade». Mot Hildebrands påpekande oin tidpunkten, då lagen lystes eller gavs, framhåller Schlyter, att det anförda förhållandet icke behöver innebära, att hans resoneinang varit felaktigt, ty landslagen kunde »hafva blifvit lyst i Örebro då fråga var om dess antagande öfver hela riket, och sedan, då saken där hade mött motstånd, i början af 135()-talet i Östergötland». lifter Schlyters svar synes en viss tvekan ha rått om hvilka slutsatser man kunde dra av dokumentet; man tycks ha intagit närmast samma ståndpunkt somReuterdahl. Så skriver K. Maurer i Hdsigt over de nordgernianiske Retskilders Historie, år 1878 (s. 177). att av urkunden framgår, att vid tillfället »en ganske anseelig Forsamling var traadt sammen i Örebro til Lovgivningsva?rkets Refordring» men alt »riktignock er hernied ikke afgjordt, hvorvidt denne Forsamling var en egentelig Herredag eller icke, og endnu mindre, paa hvilket Trin Udarbeidelsen af den nye Lov befandt sig. da hin Indsigelse afgaves. Det er jo muligt, som Schlyter formoder, at Udkastct virkelig dengang var fierdigt og forelagdes til Antagelse. Men det er ligesaa muligt, at den Kommission, som Udarbeidelsen paalaa, endnu var midt i sin Gjerning, og at den fra Pnesteskabets Side nedlagdte Protest havde til Hensigt strax fra Begyndeisen af al afvaerge Kirkerettens Inddragelse i Forhandlingsgjenstandenes Kreds.» öch H. Hjärne ger i Om förhållandet mellan Landslagens båda redaktioner, år 1884 (s. 6), uttryck för samma åsikt; »Af denna urkund kan man icke draga den slutsatsen, att vid ifrågavarande tidpunkt en berredag hållits i Örebro, och ännu mindre, att Landslagen där blifvit föreslagen eller antagen. Det framgår icke heller tydligt deraf, huru vida lagen, då protesten afgafs, förelegat i fullt utarbetadt skick eller ej». Henrik Schuck i Svensk litteraturhistoria, band 1, år 1890 (s. 147 f.), antar, att kommissionens arbete år 1347 var åtminstone i det närmaste färdigt, men »däremot är det åtminstone ovisst, omdenna protest afgifvits på någon herredag i Örebro, för hvilken lagen varit till antagande framlagd». Ebbe Hertzberg i De nordiske Retskilder, år 1890, Nordisk Retsencyklipaedi I (s. 110), intar beträffande kommissionens arbete samma ståndpunkt med motiveringen, att »Lovarbetet (af den engere Lovkommitte) maa
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=