361 OM VILLKORLIG FRIGIVNING OCH VILLKORLIG DOM i,Mvniiig avgjordes självständigi från fall till fall av chefen fiir straffkolonien och icke var ett naturligt led i straffiilllT)!jandet. Ar 1829 hlev användandet av perinissionssedlar som ett led i den villkorliga frigivningen lagligen erkänt av England. Tre år senare kom en ny lag som fullständigt reglerade formerna fiir straffullföljandet i kolonierna. Behovet av en sådan lag hade hlivil akut genom den uttunning förvisningen som straff undergåll på grund av hruket att omedelbart frige brottslingar, skickliga i någon form av yrke. Lagen fastställde alt en viss del av straffet ovillkorligt skulle avtjänas i straffkoloni innan villkorlig frigivning kunde ske. Men då väl en permissionssedel utdelades skulle frigivningen erhålla den rättsliga karaktären av att den frigivne de facto skidle anses fri, ehuru han ej hade tillstånd att återvända till lAigland. lAl kraftigt motstånd från f.d. fångar, nu koloniserade och fast rotade i .\usfralien. ledde till att användandet av f(")rvisningsslraffel långsamt avtog f(")r att år 18ö7 helt avskaffas och ersättas med tuklhusstraffet i luigland. Innan fiirvisningsstraffet avskaffades helt hade systemet emellertid undergått vissa betydelsefulla f(U'ändringar. Slalssekreteraren fö)r kolonierna. Lord Stanley, och statssekreteraren i inrikesdepartementet, James Clraham. utarbetade år 1842 ett progressivsystem innebär att en tid av straffidlföljandet, som enligt lagen fran år 1832 ovillkorligt skulle tillbringas i slraffläger. avverkades med en fiirsla etap}) i ensamcell i England och birsl därefter fulllViljdes straffet i Australien.'’ Detta progressivsyslem framhävde tanken ])å en gradvis IVirbiittring under loppet av de enskilda stadierna. Den villkorliga frigivningen var del näst sista stadiet och villkorlig benådning det sista, endast betingad av förbudet att ålerviinda till lAiglaiul. Stanley's och (iraham's system — inskränkt i tilliimpning till bustagångsförbrytare av manligt kiin mellan 18 och 35 år -- baserades på en gradering av fångarnas möjlighet till fiirbiittring. Det var under första stadiet, ensamcellen, som brottslingens karaktiir studerades och fastställdes. iMisamcellen användes inte, som i USA, i sin botfimktion; en engelsk kommission hade skici vissa delar dock redan tillämpat i praxis vilket I.KNZ. a.a. s. 21.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=