OM VILLKORLIG FRIGIVXING OCH VILLKORLIG DOM' AV .lUR. KAND. THOMAS MacDOWALL i)i-:t s.k. klassiska straffrättssysti^mi: r OCH DFSS RAKCRFM) Det »klassiska» sfrallrättssysteniet var under shirre delen av 1800talet det 1'örhärskande i Europa. Det s[)ei,dade en nära noi,' enhetlig uppfattning oin hur straffrätten borde vara beskaffad, (iiunden till detta system lades av upplysningstidens filosofer. Montesquieu. A'oltaire ocb Rousseau i Frankrike. Recearia oeb Filangieri i Italien, vilka stt)d i opposition mot de straffskipiiingsmetoder som tillämpades under 1700-talet ocb tidigare sekel. Dessa metoder —extrema i sin grymhet ocb i b()gsta grad godtyckliga —dikterades av en iinskan att avskräcka människor från att begå brott ocb att tillgodose de krav j)å vedergällning sambället ocb/eller (iud ställde på redan begångna. l'j)l)lysningsfilosoferna.s kraftiga kritik bottnade dock icke i nagot djupare humanitärt patos utan mer av de då rådande straffmetodernas uppenbara ineffektivitet vid bekämpandet av brott. Icke heller fiirbättringstanken var ännu aktuell med undantag fiir bos Filangieri. vilken rekommenderade deportationsstraffet —den källa ur vilken den villkorliga frigivningen uppstod —som lämpligt f(")r brottslingens förbättring, även om man därigenom in- ‘ Föreliggaiute iipjjsats :ir förf:s arl)ele i ämnet lilläinpade .studier i riiltshistoria vid .Stockholms universitet 1972. Handledare: Professor I>ik .\nners.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=