345 1848 ARS LAG OM AKTIEBOLAG miijlighet att börja verksamheten, men framgången ntelilev oeh företaget npphiirde. Även dessa kompanier grundade sina kapital på insatser. Såväl i Kopparkompaniets som i Söderkompaniets privilegier fritogs uttrvckligen ledningen från personlig ansvarighet för kompaniets förbindelser. Att delägarna inte heller iklädde sig personligt ansvar var u])])enbart. Så till vida överensstämde dessa handelskompanier med nutida aktiebolag. Emellertid synes delägarnas kapital inte ha uppfattats som insatser utan som fiirlagslån till kronan. Säkert är att ifrågavarande företag, i likhet med utlandets stora handelskompanier, inte betraktades som privata företag ntan snarare som offentliga korporationer, i vilka den enskilde himnades tillfälle att taga del. Erfarenheterna i dessa sammanhang nppmnntraile inte kronan att fortsätta på den inslagna vägen. Kronan synes också efter denna tid ha överlämnat handel och industri åt den enskilda fciretagsamheten. Den (ivergav dock inte uppgiften att genom privilegier och monopol närmare reglera näringslivet. Under denna tid förekom ingen aktiebolagsbildning ntan privilegier, varbir ingenting nämndes i 1734 års lag om denna associationsform. Lagen uteshit nämligen fran sin tillämpning »hwad genom särskilta Privilegier är faststäldt». l'ä'ån frihetstiden fiirskriver sig det Ostindiska Kompaniet, det mest lyckosamma och långvariga av de svenska handelskompanierna. Det oktrojerades 1731 och 1740 och hade till en biirjan inte någon fast fond. 1753 baserades fiiretaget på en fcirmögenhel som samlades genom teckningsbelopp som ej fick understiga 600 daler. \Md teckningen skulle 10 Vo inbetalas kontant och interimskvitton lämnades. Dessa utbyttes vid nästa inbetalning mot »formelle Actier», ställda på viss man. Det Ostindiska Kompaniet var inte det enda handelskompaniet under denna tid. men jiimfiuelsevis var de (ivriga ntan stiirre betydelse. .Vtt birevarande kompanier och bolag, bildade vid denna tid, iigde aktiebolagskaraktär kan inte betvivlas. I Assuranskompaniets privilegier slod delta uttryckt. Av associationernas konstruklion med en stor mängd in- och utländska delägare framgår också, att aktieägarna inte ansags var personligt ansvariga. K.M:ts sladfästelse var dock inte en fiirutsättning fiir ansvarighetsbegränsningen. Den begränsade ansvarigheten betraktades nog som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=