341 1848 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG ländernas regering och iifrustades med allehanda privilegier. Det driijde emellertid inte länge, förrän den enskilda företagsamheten tilliignade sig denna associationsform. 1 början av 1700-talet uppstod i luigland och Frankrike vid sidan av de privilegierade kompanierna talrika privata aktiekompanier. De stora handelskomjianiernas framgäng ledde emellertid, saväl i England som i Frankrike, till uppkomsten av omfattande svindel med aktier. De mest orimliga holag bildades, endast i syfte att siilja aktier. Missbruket drevs till sin spets i och med tillkomsten av Söderhavskompaniet i kaigland och Mississippibolagel i Frankrike. Fiiljderna av dessa händelser fiiranledde helt naturligt en häftig reaktion mot den nya associationsformen. 1 England utfärdades den s.k. Bubble Act år 1710 och i Frankrike förlorade aktiebolagen till stiirsla delen sin privaträttsliga karaktär. Frankrike 1 Frankrike har påträffats ansatser till aktiebolag redan uiuler 1100-talet. 1 landets siidra delar fiirekom kvarnbolag med t("»rytterliga lotter och en vald ledning. Huruvida andelsinnehavet medbirde begriinsad ansvarighet är ovisst. Den moderna bolagslagstiftningen kan siigas ha biirjat med Ludvig den XDLs Ordannance dn eoinineree av ar 1073. som i mångt och mycket ulgiu’ kiillan till Oode de Oominerce. Denna lag behandlade endast två bolagsformer, soeiété (jénénde. vari bolagsmännen solidariskt ansvarade IVir alla uppkomna fiirpliktelser, samt soeiété en coininandite, diir bolagsmännen endast svarade för bolagsskulderna im‘d sina andelar. Dessutom nämndes som en tredje form soeiété anonijme f()r att beteckna fiuetag i avsaknad av firma och av (ivergående beskaffenhet. Med den senare franska riittens soeiété anonijme hade dessa bolag blott namnet gemensamt. Icke bara i lagstiftningen utan iiven i teorien förbigicks aktiebolagsformen med tystnad. I verkligheten var denna som ovan nänints ingalunda okänd. 'Fill följd av aktiesvindeln och dess verkningar, kom aktiebolagen under 17()0-talel i Frankrike att bli f(iga mer än offentliga korporationer, i vilkas inre och yttre rättsförhållanden slatsmakten fritt kunde ingripa. Under Napoleon blev bolagen bireimd
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=