339 1848 Ars lac. om aktilbolacj skulderna. Denna inskränkninf' i regeln oin holagsinännens obegränsade ansvarighet saknade emellertid praktisk betydelse. Dessa bolag hade sitt ursprung i fainiljegemenska])en. De var oeksä oftast saininanslutningar av personer tillhcirande saniiua släkt. Detta hindrade emellertid inte att bolagen blev av betydande dimensioner, (iverhuvudtaget så stora som den stränga ansvarigbeten medgav. Denna bolagsform hade sin styrka i bolagsmännens nära samband med bolaget oeh varandra, men diiri låg oekså dess svaghet. Det behov som förelåg av rena kapitalassociationer kunde denna typ av bolag inte tillgodose. De nuijliggjorde inte deltagande i ett fiiretag utan att bolagsmannen risk(‘rade hela sin biniKigenbet eller personligen tvingades in i en bir honom friinnnande verksamhet. På grund av den kanoniska rättens räntetcirbud saknades nnijligheter att giira ett kajiital avkastandi' bir en ägare som ej sjiilv nedlade arbete på det. Det synnerligen kännbara behov av en sådan imijlighet som existerade, fann sin tillfredsställelse i aktiebolagsidt'ms tilliimpning oeb genom de i olika former förekommande associationer som generellt kan kallas »co/zinHOK/o». (loiumciuld innebar, att en person anbirtrodde pengar eller varor at en annan, med sytte att denne skulle giira kapitalet avkastande. Mottagaren uppträdde i eget namn oeh erhiitl fiir sitt arbete del i vinsten. Prsprungligen kunde uppdraget gälla bara (“ii sjiiresa. men commcndti fick senare vidsträcktare användning. 13vecklingen gick med tiden därhiin att sysslomannen mer ocli mer (ivergick Iran nai kapitalfiirvaltare till medintressent. Härnu‘d stod miijligheten (ij)pen alt betrakta del bir riirelsen niidvändiga kapitalel som en liir bolagsmiinnen gemensam fond, en bolagsfiirmiigenhet. Så upj)kom kommanditbolaget, vars ursprung närmast är att söka i det birbållandel att flera i fiirening ingick commciuld med en arbetande delägare. 1 dessa bolag svarade delägarna fiir bolagsfiirbindelserna endast med sina insatser. Även aktiebolagets ursprung kan sj)åras i den italienska medeltidsrällen. Ytterst står del att finna i de s.k. socirtdtcs sdcrii officii. l{!n mängd i)åvliga ämbeten såldes ])å innehavarens livstid. F(ir all skaffa medel till inköp av ett dylikt iimbele kunde den siikande birena sig med andra, vilka erhiill del i ämbetets avkastning. Denna associationsform fick snart allmän spridning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=