25 studip:r kring magnus erikssons landslag landslag», färdiga lagarbetet till erhållande af laga kraft skulle franiliiggas eller blifwit frainlagdt på något möte i Örebro det nämnda året. Detta är, så widt wi weta, all den historia, som om arbetet kan meddelas». Anmärkas kan, att Reuterdabl synes känna till 1347 års protestbrev endast från den senare protesten av år 1454 liksom Wilde, till vilken han hänvisar. Emellertid synes Reuterdahls kritiska inställning icke ha vunnit beaktande. När vissa dittills opublicerade bandlingar rörande Magnus Erikssons landslag utgåvos i Handlingar rörande Skandinaviens historia, del 32. år 1851, och i Historiska Handlingar, del 2, år 1862, hänvisar utgivaren till herredagen i Örebro år 1347. Och iiven i arbeten av A. M. Strinnholm, Knut Olivegrona och (]. J. Schlyter, tillkomna efter Reuterdahls verk, finner man samma uppgift. A. M. Strinnholm skriver sålunda i Sveriges historia i sammandrag, del 2, år 1857 (s. 561 f.), om landslagen, att »efter uttänkt och genomfördt arbete framlade förenämnde Lagmän det fullbordade lagverket på ett herrenuHe i Örebro ar 1347». Och Knut Olivegrona uttalar i Föreläsningar uti Sveriges Yttre Rätts-historia, utgivna omkr. år 1860 (s. 257 f.), om det på konungens uppdrag utarbetade lagförslaget, att »Magnus Eriksson gillade det ock för sin del och föreläde det till antagande på en herredag i Örebro 1347». Om residtatet av mötet anger han: »Ihnellertid antogs Lagen af Rikets Ständer med undantag af klerckerna». Råde Strinnholmoch Olivecrona upptaga den tydligen frän Wilde hämtade uppgiften, att kanikerna inlagt sitt jäv mot den nya lagen först hos lagmännen och sedan inför konungen själv. C. J. Sghlyter, som i inledningen till utgåvan av lagen i Samling af Sveriges Gamla Lagar, band 10, år 1862 (s. LXl f.), lämnat den första utförligare kritiska redogörelsen för Magnus Ihäkssons landslag och dess tillkomsthistoria, synes icke heller hysa några som helst tvivel om tolkningen av brevet. Han konstaterar endast på sätt som erinrar om Schönberg: »Det är allmänt bekant att denna lagbok blifvit af Konung Magnus Eriksson på berredagen i Örebro år 1347 föreslagen till antagande». Han uttrycker ytterligare sin förvissning, att det var fråga om ett fullt utarbetat lagförslag även omfattande en kyrkobalk »om bvilken det så mycket mindre kan dragas i tvifvelsmål att den funnits i Tillika få vi tilläfwentyrs af protesten sluta, alt det
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=