308 MILITÄR RÄTTEGÅNG I SVERIGE UNDER FRIHETSTIDENS BÖRJAN talat». Gen- liade han »iiti tylleri oni Gnds l'()rsinädel. — KrR:en hade enligt 2 och 3 KrA:arna diind soldaten till diiden. och sedan målet underställts K.M;t hade domkapitlet i Växjö genom hrev den 7/3 1722''’ tätt inkomma med sitt betänkande. Strallet liir And(‘rsson blev betydligt strängare än liir Gisselbom; visserligen riirskonades han trän diidsstraltet, men som »välriirtjänl slral'1' samt alla ogudaktiga och vanartiga till skräck och vaniagel» 1'ick han löpa 7 gatulopp genom300 man, stä »uppenbar kyrkoplikt» och därefter sändas till Marstrand att arbeta diir i all sin livstid.** Även i de mäl, som avdömdes enligt 2 KrA, förekom, all GenKrK:en clessidom åberopade motsvarande lagrum i Guds och Sveriges lag. I ett fall frän 1735 dömdes en soldat till diideii fiir smädelse av Gud jiimlikt »Guds lag Levil 24 (’.ap.» —dvs. 3 Moseboks 24 kap. 11—Ki v —, Kungl. stadgan om eder och sabbatsbrott 1087 § 0" samt 2 KrA. Xär domkapitlen hade att undersiika om någon »blasphemia direeta» fiirekommit. skulle de underrätta sig om brottslingarnas ålder och kristendomskunskap samt »om dess iivriga leverne».*^ 2. ('.riinen laesfu’ Mdjesfotis humaivic Den som gjorde »fiirsät pä Kongl. Maj:t som Sveriges konung», hans maka och bröstarvingar och som i uppsåt att »dem skada eller dräpa med gärningar, ord eller skrifter», vilka riirde majestäterna eller deras goda rykte, gjorde sig skyldig till brott mol »det mänskliga majestätet». Sedan gammalt hörde myntfiirfalskning till denna typ av brott.** Att slä mynt var ett »Regale» bl.a. ® K.M:t t. konsistorium i Växiö 7/;? 1722. GenAud:s expeditioncms regisiralur 1722—1724. ® Hans inorinoder, Helena Klingherg i (iölehorg, anstikle senare om »iiäd ocli pardon» för honom, men K.M:t avslog den 8/11 172;3 ansökan, vol. 18. 1720—1726. ^ .SCHMEDEMAN. S. 1141. ® K.M:t t. domkapitlet i .\bo 17/12 1735. Gen,\ud:s expeditionens registratur 1733—1737. * 1/rnst Nathorst-BööS. Hela världens tjuv. En studie i straffen för mynt- och sedelförfalskningsbrotten före cirka 1850, Diss., Sthlm 1973, s. 118. —■ Henrik Munktell: Till förfalskningsbrotlens historia, Minnesskrift ägnad 1734 års lag. Sthlm 1934, Del 11, s, 781 ff. KK,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=