22 SKiFHll) S.IÖBFHCi Algolhiis Heiunliclus. hwilka saniinaiidragil lui waraiule LandsOch i en scnaro del under rubriken »Medel-La^en», diir t'drtatfaren säf^er sijf antöra Hadorphs tanke Iran företalet till dalalai'en. forlsättes beskrivningen: »Sedan ofwannäninde på Kiksdagen i ()rebro ... til Lagarnas iifwerseende utsedde Miin bragt i ordning de tifriga Lag-Balkarne. worn de äfwen sinnade, hwarest det priifwades luidigt. al likaledes fiirbiillra C.apillen oin Kyrko-w;isend('t. eller Kyrko-Balken. men deremol salle sig Depnlerade af Prästerskapet genom en så kallad Protestation af den 8 Martii 1847. emot de i Örebro fiirsandade, som ägde at (ifwerse Lagarna», varefter i fortsättningen Hadorphs framstiillning följes. Man finner vidare fragan behandlad i en rad historiska arbeten fran senare hälften av 17()0-talet oeh första hälften av 180()-talel. Del är hiir tydligen ieke fråga om framstiillningar. som grunda sig pa närmare studier av proteslhrevet eller andra källor, nian i hnvndsak om kortfattade redogcirelser för allmänt antagna asikter. .Sahinda synas samtliga här avsedda fiirfattare förutsätta, att ett lardigt lagfiirslag fiirelåg vid (irebronuitet och likaså ftirnlsälla. all konungen \arit närvarande vid imitet. .Vnlingen anges detta uttryckligen eller framgår a\ beteckningen på nuitet, »herredag eller »riksdag». ]‘hi sadan uttrycklig uppgift oin konungens närvaro finner man hos Olof v. D.alin i Svea Rikes historia, del 2. år 1700. och hos .\M)I-:rs .\f Botix i Ulkasl till svenska folkets historia, år 17Ö7. där emellertid intet niimnes om nuitels karaktär, v. Dalin fiirtäljer sålunda (s. 484 f.): »sedan Magnus gjcnd hvarjehanda Fiirordningar till Xoriges och Islands nittelse. wiinde han sig lil .Sverige igen och war i ()rebro fiirst pa åhret 1847 at bekräfta den .Vlmänne .Sveriges Lag. som . . . af ofvannämnde Riksens Råd och I.agmän war öfversedd och förbii t Irad». af Bolin anmiirker endast IS. .‘l.’U f.i. all »niir denne Lagen 1847 i ()rel)ro af Konungen skulle l)ekräflas. inlade de Andelige jäf och fiirbehåll däremot». Bet(‘ckningen »riksdag» fiir (irebromiitet fiirekommer i den historiska inledningen till landshövdingen Joh.\n Ffnc.ks handbok (lenväg til kundskap och idiivning af .Swensk lagfarenhet. år 1701 Ä 1702. och i SvFX L.\(.i:iunnx(;s Swea Rikes Historia ifrån dt' äldsta tider til de niirvarande. del 8. år 1770. Fnnck uppger |s. 14). atl sa fö)rfaltad(“ Magnus Eriksson Smeek år 1847 en allmän
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=