290 KJELL Å. MODÉER f()ista år handlades leuterationerna av en GenKrR i Stockholm, vilken förordnades av K.M:t. Sådana förordnanden ägde rnm med jämna mellanrum fram till bildandet av GenKr o LeiitR:en 1727. Den militära öveiTätlens leiiterationsrätt var emellertid, som ovan henirts. begränsad därigenom att endast brott, som rörde »lev. lem eller ära» —således grova brottmål fick lentereras. 1 ett siipptikalionsärende vid GenKr o LentR:en år 1731 anhöll en hantlangare vid artilleriet i Stockholm »per supplicam» om lenteration beträffande ett gatidoppstraff. Hantlangaren Nils Tråsberg hade inbir ArtilleriRegKrR:en ställts till ansvar för »slagsmål och annan förbrytelse» och för detta sitt brott blivit diimd till 5 gainlopp genom 300 man. Han hade aldrig tidigare under sina 20 år som soldat varit straffad och bad därför att han »kiinde nndslij)pa alt utstå den svåra och nesliga kroppsplikten». Sekreteraren i GenKr o LentR:en, Petter Svarez. som tjänstgjorde som generalauditör i Olof Riddercreutz' frånvaro, androg för domstolen, att chefen fiir artilleriet, generallöjtnanten Cronstedt. gärna såg att 'fråsberg. som var känd som en »braf och dngelig karl» sknlle slippa alt löpa gatnlopp och i stället avstraffas med fängelse pa vatten och briid. Petter Svarez föreslog, att rannsakningen och domen från underrätten borde infordras, så att domstolen kunde närmre underrätta sig om målets beskaffenhet. »Kongl. rätten» ansåg dock det vara betänkligt att upptaga Tråsbergs »supplik» till behandling, enär supplikanten varken var dömd till diiden eller pa något sätt besvärat sig (iver underrättens dom. Domstolen var rädd för att »ett sådant exempel» skulle förorsaka, att man överhopades med dylika ansökningar. Krigsfiskalen von Lang yttrade sig bestämt emot att ärendet överhuvud upptogs till behandling av GenKr o LeutRren. Inte ens om man ansåg supplikantens ansökan som »ett bönfallande om nåd» borde rätten, enligt bonom. kunna upptaga densamma, då den inte angick »ära eller liv». Sekreteraren Svarez å andra sidan höll med krigsfiskalen i så måtto, att vad denne yttrat var »enligt med Kongl. Krigsartiklarna och rättegångsprocessen». Svarez ansåg emellertid, att den fråga GenKr o LeutRien sknlle besvara var, om ett mål, som genom regementschefens befordran blivit anmält skulle kunna »attenderas» i så måtto att underrättens rannsakning och dom i målet infordrades. Inte för att därigenom ställa »underrättens
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=