269 MILITÄR RÄTTEGÅNGI SVERIGE UNDER FRIHETSTIDEJSIS BÖRJAN UegKrRrerna i Stralsund fördes på tyska språket och de renoverade domböckerna (som nu förvaras i Krigsarkivet) från de där placerade regementena är också avfattade på detta språk. Protokoll från 1720-talets början insända till GenKrR:en i Stockholm är emellertid skrivna på svenska. Detta synes tala för att ett motsvarande krav på tvåspråkighet fanns även beträffande auditörerna vid garnisonen i Stralsund.'^® I likhet med övriga statsanställda ställdes den civil-militära personalen inför stora problem på början av 1720-talet. Många faktorer bidrog till att ett 40-tal auditörer då stod utan arbete. Freden i Nystad innebar ett avstående ifrån provinserna i Ballikum; de som suttit i ryska fångenskapen återkom till Sverige 1722; svenska krigsmaktens återgång till en fredsorganisation innebar en kraftig reducering av de militära styrkorna. Sammanlaget komdessa händelser att skapa en akut kris för auditörerna.*’** K.M:t hade år 1720 ansett del onödigt att fiirseauditörerna vidde indelta regementena med indelning, utan föreslagit att de kunde bibehållas emot månatlig lön så länge landet var i krig. freden i Nystad förelåg alltså en akut risk för att auditörsbefattningarna skulle dragas in. Hotet om denna indragning resulterade i att »åtskilliga överstar» i en skrivelse till K.M:t®^ anhöll att auditörerna skulle bibehållas vid regementena —inte minst beroende på alt reg.cheferna var i behov utav dem för att kunna klara av sin korrespondens. K.M:t remitterade frågan till ständerna, som i sin tur (iverlämnade den till den s.k. krigsdeputationen,®- det riksdagsutskott som tillsatts vid 1723 års riksdag för att behandla militära frågor såväl vid armén som flottan. Krigsdeputationens 60 Efter Jml K. hr. 17/2 17(14 beslöts, alt de tNska regementskrigsrätternas protokoll och expeditioner skulle skrivas och utfärdas på svenska språket. — K-FKLI. .4. ModÉkr. ».Scliwedisches Kriegsgericht in .Stralsund», Riittshist. Studier, Rd 3, s. 2;il f. Om de prohlein, som uppstod vid upprättandet av fredsorganisationen vid krigsmakten; Se Jean Häggman, -Studier i frihetstidens försvarspolitik, -Sthlin 1922. Diss., s. 42 ff. Res. över Krigsbefälets besviir till häst och fot af de indelte regementer 27/6 1720 p. 32 —ModÉE, Del I, s. 231. SRA, Del I, 1719—23, Nr 204 a, s. 223 f. Borgarståndets riksdagsprotokoll från frihetstidens början, utgivet av Nils .Staf, Del 2, 1723, Uppsala 1951, s. 31. 60
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=