264 KJELL Å. MODÉER talen regel att detta stadgande iakttogs. Vid de värvade regementena var det emellertid på sina håll praxis att en regementsofficer delegerades att ständigt fungera som RegKrR:ens praeses. Ett exempel härpå är majoren vid det Adlerfeltska regementet i Malmö, Jean Magnus Spaak, som från 1720-talets början fram till regementets överflyttande till Finland 1739 permanent fungerade som RegKrRrens ordförande. Naturligtvis var denna delegering en stor fördel. Då de militära domstolarnas ledamöter var illiterata (därvid bortses från RegAud:en, som ej var ledamot av domstolen) uppnådde en regementsofficer —permanent delegerad för uppgiften som RegKrRrens ordförande —en stor rutin och rättssäkerheten ökade. Vid garnisonen i Kalmar brukade stadsmajoren där, Elias Hamilton, tjänstgöra som RegKrRrens praeses. De till denna garnisonsort kommenderade kompaniernas officerare tjänstgjorde som bisittare. Hamilton fungerade som praeses —utan att tillhöra något regemente —på grund av att han var den ende på orten som uppfyllde det för praesesbefattningen ovillkorliga regementsofficerskravet. I Varberg tjänstgjorde kommendanten på fästningen som RegKrRrens ordförande. Ar 1725 vägrade emellertid den dåvarande kommendanten i Varberg, generalen Carl Hartvig Fleetwood, att fullgöra denna syssla. RegAudren hade på reg.chefens (gen.major Schwerini order och bekostnad rest från Halmstad till Varberg, där ett kompani ur regementet var förlagt. Vid ankomsten möttes han av kommendantens beslut. Genom Kungl. brev 24/11 samma år beordrades emellertid Fleetwood —såsom ende regementsofficer i \"arberg —att föra praesidium vid där förekommande RegKrR:er. K.M:t ansåg att denna uppgift var en »kommendantskapet därsammastädes vidhängande ämbetsförrättning». I de fall där RegKrR-.ens domar skulle insändas till GenKrR:en för leuteration brukade detta verkställas av regementschefen eller RegKrRrens praeses. Överstelöjtnanten Jonas Adlerstråle, som brukade vara rättens ordförande vid RegKrRrer i Kristianstad utnyttjade gärna tillfället att därvid ge GenKrRren sin högst personliga karaktäristik över den dömde. »Han är en inbunden bov. som aldrig lärer låta bli att stjäla och göra skälmstycken: Nedre justitierevisionens arkiv, Kungl. koncept i generalauditörsniål. KK, vol. 18, 1720—26. 39
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=