RS 4

253 DEN SVENSKA MILITÄRRÄTTENS UTVECKLING 1683-1798 bestridandet av bZders Maj:ts tjänstDå återstod alltså kroppsstraff, ». . . men i anseende till den vanära som åtföljer spöstraffet i allmänhet, har kommittén istället för fängelse vid vatten och hröd, föreslagit att det vid sjiistaten brukliga kattstraffet även vid lantarmén måtte införas för att vid de tillfällen då mindre brott av manskapet förövas, (och subordinationen eller allmänna säkerheten inte blivit i hiigre grad bruten), således vara nyttjad att tvenne slag av katten svarar emot ett par spö». Den katt kommittén föreslog, skulle ha ett skaft 18 tum långt och en tum i diameter, vid vilket var fästade 9 snärtar av grova klocksnören 22 tumlånga 1,5 linje i diameter, var och en försedd med 3 knutar. Med moderna mått skulle det bli ungefär: Snärtar 4,1 dm länga 3,1 mm tjocka Skaft 4.4 dm långt 2,5 cm tjockt Detta straff skulle verkställas »av en korpral eller soldat, på bara skjortan, under det delinkventen hålles av sina kamrater stående, sittande eller liggande». Om vi fiirst ser på kattens konstruktion, så torde den ungefär motsvara den ö-svansade som omtalats ovan. Klocksnörenas tjocklek 3,1 mm är ungefiir vad hysingen höll, men smalare än sticklinan. Troligen var detta den konstruktion som då allmänt användes i flottan, helt enkelt recepierad även för armén. Att katten begåvats med just nio svansar kan komma ifrån engelska flottan, ty många svenska sjöofficerare tjänstgjorde vid denna tid ombord på engelska örlogsmän.*^ Ser vi därefter på antalet slag av katten i förhållande till spö, skedde en markant straffskärpning. 2 slag för ett par spö gör 80 slag som högsta kroppsplikt. Äässerligen sade kommittén, att straffet skulle användas för mindre förseelser, men i krigsartiklarna sladgades höga straffsatser med katten. Erinrar man sig nu, att 40 å 50 slag av den sexsvansade katten 1755 ansågs vara maximum för vad en människa kunde tåla, framstår 80 slag med den niosvansade som ofattbart grymt. 1755 sades att man ej ville “ Oordnade koininittéhantllingar nr 135) RA, samt Prot. i G.ä.i.K. den 5/.') 175)0, HA. Se vidare om delta, C. O. Odelberg, C. O. Cronstedt, viceamiral. Levnadsleckning och tidsskildring. Södertälje 1954. s. 18 ff: kapitel II.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=