17 STUDIER KRING MAGNUS ERIKSSONS LANDSLAG uttalanden skulle kunna tyda på obekantskap med Messenius' arbete. Emellertid finnas omständigheter, som kunna tyda på att Hadorph tidigare bör ha haft kännedomom detta arbete och haft tillgäng till scondiamanuskriptet. Detta framgår av vad man vet om manuskriptets öden.^ Efter Messenius’ död hade detta av hans ilnka fiirts till Polen och därifrån av sonen A. J. Messenius på kronans uppdrag är 1641 återförts till Sverige, där det av rikskansleren anbefalldes i riksarkivets förvar »jämhte documenterne alle». A. J. Messenius var sedan på uppdrag av kronan sysselsatt med att korrigera och renskriva manuskriptet. Efter hans avråttning år 1651 beslagtogs hans papper och överlämnades till riksarkivet år 1655. Senast från denna tidpunkt hör i varje fall manuskriptet ha funnits i riksarkivet, där Hadorph enl. kungl. hrev är 1655 medgivits fritt tillträde till samlingarna. Erån riksarkivet överlämnades manuskriptet år 1666 till professor Verelius i 1’ppsala såsom lån till det samma år stiftade antikvitetskollegiet. Kvitto å lånet utfärdades för (ivrigt på Verelius’ vägnar av LocceBland kollegiets sex ledamöter voro Loccenius och Hadorph, den förre från 1686 vice preses. Den senare blev redan från början kollegiets verkliga ledare, ehuru blott i egenskap av assessor, och han framlade 1667 ett förslag till instruktion med uppräknande av arbetsuppgifter, där hl.a. Mi^ssenius’ arheten nämndes, samt lorslag till arbetsfördelning, där Loccenius’ arbete f(ir Historiam Patriie upptogs.'"’ nms son. ^ II. Sciit'CK, Kungl. Vitterhct.s Historic och .\ntikvitelsakademien. Dess lörhisloria och liistoria II, år 1933, och Harald Olsson, Johannes Messenius' Scondia illustrala, år 1944. •’ I annat sammanhang liar man också utgått från att Loccenius liksom -Stiernhöök haft tillgång till och studerat Messenius’ scondiamanuskript. Sålunda skriver Å. Holmbäck i Kvarnkommissionerna, år 1914 (s. 22), ang. helgeandsholmsheslutet. vilket behandlats av de nämnda författarna, att — liksom andra som vid samma tid behandlat frågan — »synas de ha litat på Messenii framställning och inlåta sig ej jiå någon diskussion eller kritik av beriittelsens historiska viirde. Förmodligen ha de ej liegagnat originaldokumenten ulan endast Messenii skildring av 1282 års beslut.» Messenius’ uppgifter diirom finnas just i de delar av Scondia illustrata, diir även jiroteslbrevet av 1347 behandlats. Är Holmbäcks förmodan riktig, att dessa författare från Messenius biimtat sin kunskap om helgeandsholmsbeslutet. förefaller <let knai)past troligt att ile skulle ha förbisett uppgifterna om protestbrevet. .\nmärkas kan emellertid, att uppgifterna om helgeandsholmsbeslutet finnes 2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=