225 DEN SVENSKA MILITÄRRÄTTENS UTVECKLING 1683-1798 Soldaternas rättsställning var verkligen svag. Några bestäinmelser om underordnades rätt att klaga fanns ej. Inte heller fanns någonting stadgat om rätt att få disciplinärt straff uppskjutet i väntan på att saken upptogs inför domstol. Soldaternas bildning var dessutom så låg, att om än de flesta kunde hjälpligt stava sig frami skriven text, kunde de förvisso inte författa några rättsliga inlagor. Just det att inga; bestämda straffsatser fanns utsatta och att reglementena var så ofullständiga, gjorde soldaten hjälpl()s inför sina överordnade. År 1781 utkom emellertid ett nytt tjänstgöringsreglemente (kompletterat 1784). Detta torde ha medfört en viss förbättring förmanskåpet. Det preciserade och reglerade närmare både former och gränser för det disciplinära avstraffandet. Strävan var att i någon mån stävja det personliga godtycket och den hänsynslösa hårdheten i avstraffningarna. Av reglementet följde att varje brott av underofficer och soldat, som ej »i hög grad» innehar förbrytelse mot krigsartiklarna och lag, kunde behandlas extrajudiciellt. Den brottslige skulle arresteras och rapport genast genom kompanichef och major gå till regementschefen. Avstraffningen skulle därefter ske inom 24 timmar. Om målsäganden undelät att påkalla domstoLsbehandling, kunde så grova brott som tjuvnad och t.o.m. inhrottsstöld avstraffas extrajudiciellt. De tre straffarter som borde användas var för underofficerare, i allmänhet, »musköters biirande». för korpraler, fuktel**^ och för soldater prygel. Däremot förbjöds pålestraffet. Spöslitning och gatulopp fick fortsättningsvis exlrajudicialiter endast användas med Kungl. Maj:ts särskilda fcirordnande. Antalet prygel som olika militära chefer ägde ådiima begränsades, för kompanichef till 25, regementsofficer 35 och regementschef 50. Emellertid kunde straffet upprepas ända till 3 dagar i följd. Soldaten avstraffades infiir truppen, av en korpral från samma kompani. Underofficerare som var adelsmän fick dock icke straffas med annat än arrest i högvakt, eller också skulle deras sak hänskjutas till krigsrätt. Suhalternofficerarnas extrajudiciella bestraffningsriitt upphävdes. Kompanichef blev lägsta befallningshavare med disciplinär bestraffningsrätt. Så är för övrigt fallet än idag. Snbal- .\veii underofficerare i vissa fall. 15
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=