222 LENNART GRABE riUl.Mioriner l'()r disciplinen vid den tiden f,nillde saväl »de l'<)rnyade krigs- och sjöartiklarna av 1755 soin de gamla av 1095». 'Fydligen ansags alltså vid gustavianska tidens biirjan det tryckta ])rojektet av år 1755 som en supplementär rättskälla. Om del nu verkligen förhöll sig på det sättet, visar det hur starkt beroende av utbildad praxis dåtidens niilitärrätt måste ha varit. Förslaget 1755 blev ju aldrig uttryckligen förkastat, och naturligtvis låg det då nära tillhands att snegla på denna förhållandevis sena ])rodukt, när de gamla lagarna lämnade inga eller oklara besked. Ar 1778 tillsattes en kommitté bestående av de tre riksråden Fredrik Ribbing, Anders Wrangel och Melker Falkenberg, den sistnämnde tillika president i LK, samt generalauditören .\rvid Fredrik Kurk. Till biträde fiirordnades protokollsekreteraren H. Fästbom. Deras uppgift blev att utarbeta ett tfirslag om »huru och på vad sätt lagskipningen i Kungl. Maj:ts armé må komma i det ordentligaste skick som vara kan».''’'* Dessutom ville konungen ha förslag om hur de dåvarande årliga stora omkostnaderna ff)r generalkrigsrätten så långt som miijligt skulle kunna inskränkas. L’ppgiften utökades sedermera till att även avse (iversyn och förbättring av såväl sjö- som krigsartiklarna, i de stycken kommittén kunde finna niidigt. Till biträde med sjciartiklarna fiirordnades riksrådet Christoffer b^alkengréen.^^ Som ett resultat av kommitténs arbete iiverfördes 1774. såsom mindre kostsamt, generalkrigsrättens arbete på en division i krigskollegium. Divisiojien skulle sammanträda pä utsatt tid allt efter ärendenas angelägenhet. Generalkrigsrätt skidle dock fortfarande organiseras i krigstid.^® Ett nytt tjänstgiiringsreglemente kom 1775, och under åren närmast därefter genomfördes en mängd andra reformer. Mannen bakom de flesta åtgärderna var Karl Sparre, en eldsjäl med ovanlig arbetsKirmåga. Det var också han som gjorde Gustav 111 uppmärksam på de (ivergrepp som officerarna f(iretog sig mot soldaterna i kraft av den extrajudiciella bestraffningsrätten. Officerarna hade rätt att driva på och avstraffa sina soldater med bl.a. prygel, vartill vanligen användes en käpp. Detta fick många Gen.and. registratur 4/H 1773, R.\. Gen.aud. registratur 11/3 1774, R.\. Gen.aud. registratur 11/3 1774, R.\. .Se vidare Rohi.in a.a. s. 29(5.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=