218 LENNART GRABE orsaker till etl nyll återtåg, men istället kunde Knngl. Maj:t »hugna sig» med krigsbefälets underdåniga besvär. 1 § 2 skrev man:^' »Erfarenheterna i fält har nu ytterligare övertygat krigsbefälet, hur högst angläget är för disciplinen i armén, att krigsartiklarna blir ändrade och lämpade efter nu varande tiders beskaffenhet och omständigheter, varför ock krigsbefälet förnyar sin f()r detta flera gånger anmälda begäran, att nya krigsartiklar blir utfärdade . . .» Detta tyckte krigsbefälet så mycket hellre borde kunna låta sig göra som ett jirojekt i tryck ju förelåg sedan tidigare. Fragan tycks emellertid (iverhnvudtaget inte ha tagits upj) vid riksdagen, förlamad som den var av de bittra partistriderna. Ett av LK utarbetat projekt till instruktion för auditiirerna vid armén l)lev likaledes liggande utan granskning. (Se not 6). Då Augustin Ehrensvärd 1761 övertog befälet (iver armén i Pommern, lät han för denna utfärda ett hushållningsreglemente med åtskilliga di.sciplinära, straffrättsliga och processuella stadganden som komplement till krigsartiklarna.'*^ Reglementet gällde dock endast under 1761—62 års fältåg, och efter freden återgick man till de gamla artiklarna. .Man kan tveklöst påstå, att den som vid denna tid läste (^rdagrannt i lagboken, fick en dålig bild av den faktiska rättstillämpningen. De otidsenligt harda straffen leutererades så gott som alltid i överrätterna, (K*h soldaterna visste om detta. En mängd bestämmelser som påverkade krigsartiklarna fanns dessutom utspridda i olika reglementen och förordningar, varför materialet var ytterst svåröverskådligt. Vid riksdagen 1765—66,påpekade krigsbefälet åler behovet av revision. Man uppmanade Kungl. Maj:t att utnyttja fredslugnet till att rätta, ändra och fiirbättra alla de »armén fcireskrivna så ekonomiska som militäriska lagar» och anh(")ll att »de börra författningar angaende nya krigsartiklar till verkställighet vidare •*' Krigsliefiilets arkiv 17(i0—<>2, RA. Se t',. I.ivi.iN .Anteckningar oni krigslagarna, krigsvet.ak. handl. 1829 s. ;i(). ;$2. Elirensviird var. som ovan nämnts, sakkunnigt liiträde vid ständernas justitiedeputalions granskning av krigslagsprojektet 1755, varför hans artiklar torde ha sin upprinnelse diir. Krigsbefälets allmiinna besvär, krigshefiilets arkiv, 1705—(>6, R.A.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=