DEN SVENSKA MILITAHRATTENS UTVECKLING 1683—1798 NÅGRA LAGHISTORISKA OCH STRAFFRÄTTSLIGA HUVUDLINJER AV JUR. KAND. LENNART GRARE LAGHISTORIK Vtvecklingen 1683—1755 Karl XI :s krigsartiklar 1683 och sjinirtiklar 1685 torde väl ha tillgodosett den karolinska tidens krav. Visserligen utfärdade Magnus Stenbock 1710 egna krigsartiklar i reglementet för sina i Skåne hopdragna styrkor, men dessa bestämmelser förlorade sannolikt sin betydelse i och med att denna andra karolinska armé kapitiilerade vid Tönningen 1713. I och med tillkomsten av 1734 års tag blev emellertid krigslagarna i behov av omarbetning. Sålunda omtalade Kungl. Maj:t i sin proposition till ständerna angående justitieärenden vid riksdagen 1738,^ att det framkommit hur »vid krigsrättenia skiljaktigt praktiseras i dömande över brottsmål, i det en del i straffets päläggande följa den allmänna lagen, en del åter hälla sig efter krigsartiklarna». Kungen hemställde till ständerna om icke »krigs- ^ Föreliggande arbete är i något förkortad form förf:s uppsats i ämnet tilllämpade studier i rättshistoria vid Stockholms universitet lt)71. Handledare; Professor Erik .\nners. - Omtalas i ständernas brev till konungen ang. krigslagarna den 20/7 1738. Den stora lagkommissionens handlingar (LK), R.\.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=