172 CLAES PETERSON till de olika lagrum oni inteckningar, som ingick i liirslaget till ny lagbok. Framför allt två utlåtanden vid denna riksdag är av intresse. Det första vara häradshövdingen Petter Abrahamssons memorial över inteckningar betänkande angående 1780 års förordning'-' som iiven skulle ta .\brahamssons memorial i beaktande. Abrahamsson betecknade 1780 års bestämmelser som nymodigheter och mot gammal lag stridande. Det var dessutom en »luigst skadelig» förändring då därigenom »en Debitor stäld uti stånd, att kunna giiira stcirre giäld, än som han förmår att betala, aldenstund då Inteckning ej giäller på annat, än fast ägendomb. som han wärckeligen äger». Abrabamsson menade att man därigenom lämnade ö)pj)el åt giitdeniiren att bedraga den han önskade. Memorialförfattaren har uppenbarligen här vänt på problemen. Det var just genom införandet av sj)ecialitetsprincii)en. som man ville eliminera gäldenärens uuijligheter till att begå bedrägerier. Den största faran låg i del fiirhållandet att gäldenären avyttrade den lösa egendom, som borgeniiren trodde sig ha som siikerhet för sin fordran. 1 det fallet gäldeniiren ej skulle medgiva en fordran anhirde Abrahamsson; »Då Debitoren treskas. att innan (’.reditor efter en långwarig Riiltegång hunnit att få sin fordran fastställ, iir för honom altzintet att tillgå, i anseende till det, alt andra, den Debitoren welat gratificera med sin skulds ärkiännande. kunnat imedlertijd hafwa birsiikral sig medelst Inteckning uti Debitorens ägendomb. hwaraf billjer. att den andra blått fiir Debitorens treska. och fih' det al han nunlelst Rättegång måst sökia at få sin fordran stiindig. har på slutet ingenting, utan därofwan ])å den skada, att han fålangl giordl omkåslnad på riitlegången.» \’ad som framgår av .Vbrahamssons memorial är att generalhypoteket varit i flitigt bruk så länge att det ansågs såsom ett gammalt nittsinstitut, trots att någon egentlig lagreglering ej fcirelåg på området. Justitiedeputationens beliinkande gick på Petter Abrahamssons linje. Det helte bl.a.; »Inleckningar så viil i lös som fast egendom biira giiilla». Retniffande det ovan citerade memorialet fann justitiedeputalionen ingen aidedinng att upprepa de av Abrahamsson anförda skältai. .Ständerna 120 och det andra var justitiedeputationens 120 I’tskottshiindlinf'ar 1734, R ‘i(i()7 nr (i. H.\. flskoUshaiullingar 1734. R 2()()1) nr 4. RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=