164 CLAES PETERSON Avslutninj'svis gäller att fiirsöka precisera i vad mån hovrättens prejudikat blev gällande normer vid rättsskipningen. De skrivna lagar. Landslagen och Stadslagen, som vid denna tid utgjorde gällande svensk riitl. hade tillkommit för alt tillgodose del medelfida samhällets rättshehov. Xär samhället under den nya liden förändrades kom lagstiftningen att släpa efter och såsom en nalnrlig följd diirav kom rättspraxis all få en betydande uppgift. Särskilt inom hovriitlen var man noga med att siika npp tidigare ])rejndikal och man sammanställde även riiltsfallssamlingar.**'’ Hovrättens praxis hade även stor betydelse eftersom denna domstol ansågs ha riilt att arhilrera dvs. döma ex aecjno et hono.’*' Prejudikaträttens utveckling avbriits emellertid under det karolinska enväldet vilket sammanhängde med furstemaktens konsolidering. Den romerska rättssatsen »Legilnis. non exemplis, jndicandmn est»*'*^ åberopades då man ville bekämpa anviindandel av rättsj)raxis som rättskälla. Man upphöixie emellertid ej alt direkt citera främmande riitl, men en tendens till en mer strikt lagtillliimpning gav sig tillkänna från mitten av 1680-talel.’‘’' Den jiiridiskd doktrinen .). l'r 16()0-talets svenska juridiska doktrin skall jag framfiir allt behandla tre fcirfaltare. som haft betydelse fiir rättsutvecklingen i Sverige. Johannes Loccenius. (’.laudies Kloot och David Xehrman. Dessa för Sverige mycket kända jurister var huvud¬ sakligen påverkade av det justianska rättssystemet och skaj)ade sina verk i nära anslutning till den kontinentala romerskJohannes Loccenius var holsleinare till 100 rättsliga doktrinen, hiirden och fick sin juridiska utbildning i huvudsak vid Leydens universitet. Ilan blev kallad till Sverige och innehade hl.a. professuren i historia 11620) och i romersk rätt (KiöJ) vid l’ppsala universitet.Det av hans arheten, som tilldrog sig den sliirsla .l.uiKUSKioi.n. Svea IIo\räU. ;5.')()-årMiiiiinet, .s. 2()(). Wk.stman, De svenska rättskiillorna. s. 47, .lÄCKUSKUii.n, Studier, s. (14. C. 7. 45. i;{. .lÄCKRSKiöi.D. Svea Hovriitt, 350-årsniinnet. s. 'J()7. .1. E. Ai.mocist, .luridisk litteraturhistoria. Sv.lT 11)44 l)etr. frågau vilka författare, soiu l>()r räknas till den svenska litteraturen. Ai.MorisT. 100 101
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=