156 CLAES PETERSON kutionsrättslig innebörd. Benckert medger dock ett avsteg från specialitetsprincipen så till vida att pantsättningen kunde komma att omfatta även sådan egendom, som pantsättaren förvärvat först när inteckningen meddelats. Han anser emellertid detta avsteg vara av underordnad betydelse.'^ De generella inteckningarnas antal ökar kraftigt under 1600talets första hälft. Vid inventeringen av Stockholms tänkeböcker för perioden 1544—1644 har påträffats 25 fall, och från tiden 1645—59, då tänkeböckerna delas upp i ett civil- och ett kriminalprotokoll, inte mindre än 53 fall.’- Vad berodde denna ökning på? Skälet till detta anser Åke, Holmb.äck vara att det i en administratiV stadga för städerna 1619 föreskrivits »att en riktig och klar stadstänkebok skulle föras», där man skulle anteckna »allt annat som bör efter lagen ske och stadsfästas på rådstuvan, som är med hus och gårdköp, laga pantsättning och annat slikt».’^ En noggrannare protokollering kan sannolikt ha bidragit till att inteckningarna blivit mer frekventa. Emellertid torde förhållanden av helt annan karaktär ha spelat en betydligt större roll för denna utveckling, närmast då de ekonomiska förändringar, som stormaktstiden förde med sig. Sverige, som tidigare stått utanför den kommersiella utvecklingen, genomgick under 16()()-talet en enorm ekonomisk omvälvning. Utvecklingen avspeglade sig även i en kraftig tillväxt av Stockholms befolkning. Vid början av Gustav 11 Adolfs regering hade Stockholm 1 ().()()() invånare. Vid 1660-talets slut hade denna siffra (ikat till mellan 40.000 och 45.000 hir att under 1670-talet kulminera med c:a 55.000. Stockholm tillhörde med denna folkmängd de 15 stiirsla städerna i Europa. Den främsta kapitalkällan under 1600-talet blev således handeln, som också förde med sig en mängd tidigare okända företeelser, bl.a. en ny företagstyp, det s.k. handelskompaniet, som för svenskt näringsliv fick en avgcirande betydelse. Även ett nytt kreditsj^stem introducerades, det s.k. fiirskottssystemet. Driften finansierades på så sätt att alla arbetsinsatser och varor förskotterades. Detta innebar att kreditgivarna fick ett starkt Benkert, s. 91. 98. .4ven tänkeböckerna ökar betydligt i omfång under 1640-talet. Holmbäck påpekar att denna stadga ej kom att gälla i .Stockholm, men ändå hade stor betydelse; HT 192.8, s. 73.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=