148 CLAES PETERSON vil svårt att beräkna värdet av sina fordringsrätter. För att rätta till situationen och trygga en större säkerhet för realkrediten. ingrep man på många håll med hypotekslagsliftningar, som utIryckligen förhjiid generalhypotek.'’^ 111 1. Receptionen no romersk rätt i Soeripe. Xnyrn dato Hedan under medeltiden nåddes Sverige av romerskrättsliga impulser. Detta skedde framhir allt genom kyrkans och den kanoniska rättens försorg. Hl.a. påbjöds på ett möte i Skänninge 1248 alt kyrkans biskopar skulle införskaffa och studera den kanoniska dekretalrätlen.^- Den svenska medeltidsrätten påverkades i stor utsträckning av den kanoniska rätten och därigenomockså ('.orpus Juris civilis. Flera av de institut, som upptogs i medeltidsrätten kan historiskt fiirklaras endast såsom avbildningar av den romerska rätten t.ex. testamente, reglerna för äktenskaps ingående, viltnesheviset.^^ Även de i landskapslagarna ingående kyrkohalkarna byggde huvudsakligen på den kanoniska rätten. Det är emellertid ej denna tidigt stiftade bekantskap med den romerska riitten, som vi avser när vi använder termen reception. Den tyskromerska rätten trängde fram till .Sverige först under 16()()-talel. Del är i stort sett med .Sveriges stormaktstid, som receptionen av ('.orpus juris rätlssatser sammanfaller. Inrättandet av .Svea hovrätt löt4 utgör grovt sett början på receptionsfiirloppet och dess slut kom med den stora lagkodifikationen 1784, som på många siitt innehar en reaktion mot den främmande rätten. Receptionen inf()ll .Så t.ex. 1722 års preussiska hypoteks- ocli konkursordniiif’ samt 1724 års kursachsiska processordning;. Intressant i samniantianget är alt den Iranska Code civil från 1804 ej innel>ar någon nydaning för de tyska rhenländerna. C.ode civils hypoteksriittsliga hestiiinmelser bygger visserligen på ])ublicitets- och specialitetsprinciperna, .\rt. 21 lä sLes meuhles n'ont j)a.s tie suite par hypothéque». men i lagen finns uj^ptagna några legala hypotek, som håde ;ir generella och tysta, t.ex.: .\rt. 2117 »Les droits et créances auxtpiels rhyitothetjue legale est attrihuée sont ceux ties femmes mariées sur les bien tie leurs maris; C.eux des mineurs et intertlits sur les hiens de leur tuteurs; C.eux tie la nation, des communes et des établissement publics, sur les biens ties receveurs et atl ministrateurs comtables.» K. G. Wkst.m.^n, De svenska rätlskällornas hstoria, Uppsala 1912, s. 30. Wkstm.an, s. 81.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=