EN RECEPTIONSRÄTTSLIG STUDIE 145 GENERALHYPOTEKET arvingarna ingar ej i pantsättningen. Def. XI: »Non trahenda est hypotheea generalis ad res mobiles, qiiae mortem debitoris heredilafi accesserunt.» Den borgenär, som samtidigt har ett generaloch ett specialhypotek skall innan han utnyttjar sin generalpant söka betalning ur den speciella pantsättningen. l)et‘. XXIX: »Oeditor generalem et specialem hypothecam semel habens, prins specialem excutere lenetur, ante(|uam generali utatur.» Även den justinianska rättens privilegierade tysta generalhypolek recipierades i kurfurst Augusts lagstiftning. Den gifta kvinnan hade ett lagstadgat generalhypotek i sin makes egendom till säkerhet för hemgiften.'*- Myndlingen var efter romerskrättsligt minister säkerställd med ett lyst generalhyiiotek i fiirmyndarens egendom: (iarpzov Def. XII: Pupillo eompetit lacita hypotheea in bonis tutoris, non solum, pro forte prineipali sed et jiro omnibus aeeessionibus ex die suscepti officii.» Likaså hade barnen en tyst generalpant i faderns egendom till säkerhet för mödernearvet. Def. XVII: »Liberis ratione bonorum maternorum patris bona lacite sunt obligata.» Sist men inte minst viktigt hade fiscus ett tyst privilegierat generalhypotek för skatter och andra utskylder. Dessutom hade skattemyndigheterna ett tyst generalhypotek för de kontrakt som ingicks med olika borgare."*'* Hur var nu förhållandet mellan de olika tysta generalhypoleken? När det gällde skatter gick fiscus före alla borgenärer. \"ad beträffar fiscus kontrakt kom denne jiå andra plats efter dolalhypoteket. Dessa båda generalhypotek hade emellertid endast fiirmånsrätt framfiu' senare tillkomna borgenärer. I motsats till den justinianska rätten hade således generaleller specialhypotek, som stiftats inför domstol förmånsrätt; förutsatt alt delta skett ftire tillkomsten av de lysta generalhypoleken. Def. ('.11: »Post dotem mulieris, Fiscus praefertur hypothecariis omnibus posteribus.» Kmellertid hade fiscus ensamrätten till de föremål, som av gäldenären förvärvades i framtiden. Def. ('.111: ■*- Pars II, ('.oust. X.\I\’ Som ett kuriosum kan i detta sammanliang citeras ett 1'all från Niirnl)erg Det rörde sig luir om en slaktare, som lånade pengar av staden för inkiip av en oxe; en tyst generalpant belastade diirigenom hans egendom! — SroiutK, Ilandbuch, Del ‘2. s. 290, n .‘59. 10
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=