126 stk; jägerskk)ld Karin Pedersdolter hade i elt första iiktenskap varil fcirenad ined k(')pniannen flans von Vörden. När denne är 1648 avlidit, visade det sig, att dödsboet var belastat med stiirre giild än tillgangar. Boet gjorde eessio bonorinn. Karin avstod då all sin egendom till mannens konkursbo, däri inbegripet morgongåvan, som enligt rättspraxis fick vika för makens sknld.^’’ Därefter bade Karin ingått äktenskap med den förm(’)gne Köpmannen Olof (diristoffersson, fiir övrigt en av von \ö")rdens kreditorer. När Karin efter några år avled, gjorde några fordringsägare krav gällande mot bennes d(")dsbo, där det dåmera fanns tillgångar; de bade ej. påstod de. varit kallade till den tidigare f()rrätlningen. De åberopade nu. att en konkurs ej slutligt befriade gäldeniiren från bans betalningsansvar, nian detta kunde göras giillande, om ban sedermera kom i bättre läge. Karin von Aöuclens arvingar ])åslod motsatsen.’*’ .Svea hovrätts majoritet gav år 1655 fordringsägarna riitt, varvid majoriteten åberoi)ade främmande rätt. Del var vid delta tillfälle, som Gustaf Rosenhane avgav elt votum av motsatt innehåll. som nyss (s. 119) citerades. .\ven ban åberopade främmande rätt, främst romersk, som ban tolkade på elt från majoriteten avvikande sätt.’’ Arvingarna scikte visserligen redan år 1655 revision, men fulllyckades de likviil följde ej talan. Manga år senare —år 1671 fiira npp saken till högsta instans. I revisionsakten ligger en promemoria, vars fcufatlare. i likbet med Gustaf Rosenhane sexton år tidigare, förfäktade den meningen, att änkans arvingar i andra giftet ej knnde vara pliktiga svara för hennes första mans skulder, (’essio bonorum befriade dem därifrån. Promemorian är visserligen ej undertecknad, men tydligen fiirfattad av Johan Sliernböök. Mssa anteckningar på promemorian tyder på detta och promemorians innehall .Se hiironi .I.Äokrskiöld, Hanctelsbalkcns iitliindska kiillor. s. 72, ;5()') tf, samt H.ws Petersson, Morgongåvcinstifulet i Sverige under liden fram till omkring 1734 års lag, s. 2()() ff. (Rättshistoriskl bibliotek 1;21, ulg. av Institutct för riittshistorisk forskning grundat av tiustaf och Carin Olin. 1(17;{). AE.MgiTST, a.a. s. 191. Om denna frågeställning se Jägerskiöld, a.a. s. 314 ff. Se härom .I.Xgerskiölu, Studier rörande receptionen s. 39.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=