RS 4

112 JAN ERIC ALMQUIST dotter hade gift sig två ganger med ofrälse personer, 1 :o med Nils Ingvarsson i Orrevalla (t efter 1571) och 2:o 1574 ined llarald Bengtsson, tullskrivare i Lödöse (Mem., s. GO; jfr PHT 1949, s. 55). Hennes frälsegods var enligt registret fidjande: Del i sätesgården \’ästervånga och en gard Tjut torp häda i X. Vänga sn. 'rornum i Kvänums sn, å vilken fadern erhållit livstidsfrälse 1527 29/0 iGFR) samt .Tungatorp (5 h.) i 1/dsvära sn (allt Skånings hdl. Denna godslista är doek vilseledande så till vida. att alla godsen tilllKut eller innehafts av hennes föräldrar, och hon kan diirf(>r i arv ha bekommit endast 1/8 av godsen. Den större andelen tillkom däremot brodern Sven ,Tonsson (t 1502) och efter honom hans barn. klessa innehade oeksa enligt senare frälselängder godsen under de följande decennierna med undanlag av 'rornum. som aldrig haft frälse jordnatur. 81. H(i<iuhild Suensdoftcr [Sting, äldre ätten] (1/ \T1: 708) hade gift sig i ofräl.se med dansken Hemming Andersson j)å 'rorkelstorp i Skånings hd. som var ett fiirlänt kronohemman. TTada makarna var 1575 döda. Hennes frälsegods var enligt registret fidjande: Siene i likanämnda sn (Kidlings hd). Häggesled (2 h.) i likanämnda sn i Kållands hd), Dvärstorp i Dimlio sn A’artofta hd). Makarna efterlämnade en son oeh två didtrar. som båda två gifte sig i ofrälse. ITarnen hade 1575 ej gjort något arvskifte utan disponerade samfällt över godsen, varvid sonen Xils Hemmingsson. som efter morfadern tog sig namnet Sting, kom att representera syskonen. Han hade emellertid fått ett kungligt hrev på alt »Kungl. Maj:t tager dem och allt deras gods, rörligt och orindigt, under sitt kungliga hägn och försvar» i.\HS, s. 200). Xagon indragning till kronan av hithörande gods kunde det därför ej bli fråga om. 82. X. X. av halvfrälse l)()rd. dotter till Tionden Helge Arvidsson på Trästena i likanämnda sn iVadsho hd) och hans adliga hustru Brita I/riksdotter [Stake], hade gift sig med ofrälse Bengt Xilsson. Denne hade tidigare räknats till skyttarna men hade aldrig gjort någon rusttjänst. Hon hade förutom sätesgården ärvt ett hemman i Marks hd, benämnt Backagården i Xcklinge (Berghems, senare Hajoms sn'. Delta jämte sätesgården indrogs till kronan, vilket idlryckligen omtalas i 1570 års frälseliingd (1'olT 22). Dessutom -Aiifi. släkten se J. Liedgren i PllT 1949, s. 35.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=