95 RANXSAKNINGEN I VÄSTERGÖTLAND 1574-7G et'lerskrivna personer hava gift sig i ofrälse iiti Väslergölland. soin här eflerhiljer.» Trots alt detta register är daterat 1579. äterger iiiiiehället i själva verket de förhållanden, soin utspelats under det närmast föregående året. Detta framgår vid en jämIVirelse med 1570 års frälselängd (KA). Med st(”)d av Nils Henrikssons memorial och Jöns Månssons rt'gister skall nu i bokstavsordning efter dopnamnen redogiiras f()r de adelskvinnor i \5isterg()tland. som 1574—70 befunnits ha gift sig under sitt stand. Det skall också i sammanhang därmed undersökas, hur de kommitterade definierat l)egrej)pet adelskvinnor. om därunder till iiventyrs dolt sig även personer av halvfrälse bcird. (l.v.s. sadana vars moder men icke fader tillluirt del adliga slån(h“l.'*- Förkortniiu/ar i del fiiljande: .\1 IS—.Äi.MQUi.ST. Herrgårdarna i Sverige (1900).—1^ =1'lgen- .stii:rna, .Svenska adelns ättartavlor. — KoK=Friilse- och rnslt jiinstlängder ( KA). tur. —h —hemman. (iFR=Konung (iuslaf l:s tryckta regislrahd=härad. —HH=Historiska handlingar. KA=kammararkivet, numera befintligt i R.\. — Mem. =Xils Från denna definition liar jag utgått liiir liksom i mina tidigare arbeten. Men det liör ej fördöljas, att Korr i sitt anförda arbete (passim) och efter honom .S. rtsTKNSO.x i en uppsats rörande småliindskt låg- oeli halvfriilse i Personliislorisk tidskr. lt)()8—(19 (Ir. 1972), s. 19;5 ff. i liegreppcl halvfriilse inriiknal iiven »ofriilse miin med adliga hustrur». .Alt på detta siitt sammankoppla två så jiass olika saker under en och samma hatt synes mig vara föga lämjdigt. Olägenheten visar sig niir en person klassificeras som halvfriilse, vilket iiven Östknson ej sältan gör. ty <lå kan hisarna ej vela vilken av de två kategorierna, som åsyftas. 1 detta sammanhang vill jag påtala iiven en annan sak. 1 mitt arbete »Herrgårdarna» bar jag siikt genomföra en terminologi, som går ut jiå att slriingt skilja mellan adliga ätter och oadliga släkter. Då jag cxem|ielvis talat om Högtomta-sliikten, har jag därmed bl.a. velat omtala, att denna släkt icke är av adlig börd på fädernet. Detta inneltär en given fördel att genast i ocb med själva beniimningen få besvarad frågan om härkomsten. OsTKNSON har tydligen icke förstått innebörilen av terminologin och iindrar diirför i sin uppsats benämningen Högtomta-släkten utan vidare till Höglomta-iitten (för att blott taga ett cxem])el), såvida han diirmed icke vill antyda, att Höglomla-sliikten i själva verket hade adlig hiirkomst på fädernet. Detsamma gäller om Bestorps-släkten med flera andra.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=