görel granström Det ska dock sägas att regeringen och justitieminister Herman Zetterberg vacklade lite fram och tillbaka i argumenten kring ett eventuellt införande av ett skydd mot hetspropaganda. Å ena sidan anfördes att ett straffrättsligt skydd mot hetspropaganda skulle kunna bidra till att förebygga att både antisemitisk och annan hetspropaganda fick spridning och att det fanns ett visst behov av lagstiftning, då det även i Sverige förekom antisemitisk propaganda.20 Å andra sidan var det tveksamt om det var lämpligt att införa ett sådant stadgande i strafflagen. Det hänvisades här till att flera remissinstanser ifrågasatt om det fanns behov av en lagstiftning, samt att det fanns en risk att det skulle uppfattas som att framför allt den judiska gruppen skulle få en priviligierad ställning i förhållande till andra grupper. Dessutom skulle ett sådant stadgande kunna uppfattas som ett ingripande mot en sakligt berättigad kritik. Det kan konstateras att det inte heller enligt Zetterberg var helt givet att de invändningar och den kritik som remissinstanserna lyft skulle utgöra ett, som det sades, ovillkorligt hinder, mot att införa en bestämmelse om hets mot folkgrupp. I propositionen beskrivs det som att vid ett övervägande mellan argumenten för och emot så har regeringen ändå stannat vid att det inte vore klokt att biträda förslaget. Dessutom påpekades att det enligt gällande rätt fanns en möjlighet att använda stadgandet om förargelseväckande beteende vid många av de situationer som nu var aktuella. Dessutom handlade mycket av hetspropagandan om spridning genom tryckta skrifter, och därför borde förändringar i tryckfrihetsför20 Prop. 1948:80, s. 202. 21 Prop. 1948:80, s. 202. 85 Regeringens förslag – hur förhålla sig till både skydd och kritikrätt? Jag vill framhålla, att om ett ingripande enligt lagrummet skulle ske, det lätt kan göras gällande, att ingripandet skett mot en sakligt berättigad kritik, oaktat lagrummet ingalunda är riktat däremot. Måhända är det icke heller helt uteslutet, att bestämmelsen verkligen skulle genom sin existens kunna kännas som ett hinder att framföra saklig kritik då sådan är berättigad, t.ex. mot religiösa sekter med seder och bruk som ur samhällets synpunkt äro förkastliga.21
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=