att lagstifta mot hetspropaganda utan att inskränka yttrandefriheten Det finns ett antal teman som återkommer i de diskussioner som fördes kring det som skulle bli den nya lagstiftningen, från år 1942 och fram till och med år 1948.5 Ett ständigt återkommande tema var om det över huvud taget fanns ett behov av en lagreglering. Var verkligen problemet så omfattande? Och var i så fall en nykriminalisering rätt väg att gå, eller kunde redan existerande lagstiftning användas, exempelvis lagrum som kriminaliserade förargelseväckande beteende. Ett annat tema som återkommer handlar om vilka metoder som egentligen var de bästa för att komma åt problemet med hetspropagandan. Över tid diskuteras det här alltmer i termer av behov av upplysningsverksamhet, att utbildning och möjligheten att nå ungdomen var centralt.Detta tema kan också kopplas ihop med att propagandan alltmer kom att ses som ett problem just i förhållande till skolungdomen, som enligt ett flertal exempel var måltavlor för propagandan, bland annat genom att antisemitiska skrifter delades ut vid läroverk. Ett ytterligare tema är vilka konsekvenser en kriminalisering skulle få. Här diskuteras i olika sammanhang att en lagstiftning som förbjuder hot och hets mot vissa grupper skulle kunna uppfattas som en förmån, ett privilegium, för dessa grupper. Genom en sådan lagstiftning skulle en viss grupp, i det här fallet den judiska, få en fördel framför andra grupper. Och kopplat till det temat förekommer också det argument som vi ska fördjupa oss lite mer i, nämligen det som handlar om, i samband med föreställningen om privilegiering av vissa grupper, att en kriminalisering då skulle kunna ses som en inskränkning i kritikrätten och yttrandefriheten. Det fanns ju, menade ett antal debattörer, en risk att den fria debatten skulle inskränkas om inte alla samhällsföreteelser, även sådana som kunde kopplas till en persons härstamning eller trosbekännelse, kunde diskuteras och kritiseras. På de kommande sidorna ska dessa argument presenteras lite mer i sina respektive sammanhang, men innan det görs kan det vara idé att påpeka att frågan om en möjlig inskränkning av vad som fick sägas om vissa 5 Se Granström, Görel, ”Jag skall tala något om den antisemitiska galenskap, som har spritt sig över en stor del av världen” 1940-talets riksdagsdebatt om lagstiftning mot hetspropaganda. I Vänbok till Sverker Scheutz: om rätt och att undervisa rätt, [ed] Hans Eklund, Lotta Lerwall, Anna-Sara Lind, Uppsala 2020, s. 221–236. Se också Nelson, Alvar, Rätt och ära. Studier i svensk straffrätt, Uppsala 1950, s. 319 ff. 80
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=