en oväntad vänskap? två jurister i mussolinis italien han flera yrkesroller samtidigt med ansvaret för Il Diritto di Autore, bland annat som advokat som verkade vid Italiens Högsta domstol och som universitetslärare. Han var under många år juridisk rådgivare i det italienska författar- och publicistsällskapet (SIAE) och därefter hederspresident i förbundets lagkommitté. De Sanctis publicerade mer än 400 artiklar och en mängd monografier, framför allt om upphovsrätt. Mellan 1943 och 1983 ansvarade han för italienrapporterna till WIPO.Han tog också aktiv del i det italienska lagstiftningsarbetet. I dödsrunan nämns att De Sanctis som medlem i den italienska upphovsrättslagkommittén (Comitato consultativo permanente per il diritto di autore della Presidenza del Consiglio dei Ministri) fick stort inflytande över upphovsrättslagen från 1941, en lag som med vissa ändringar gäller än idag.27 Hans inflytande var stort i reformeringen av patent-, varumärkes- och mönsterrätten under 1960-talet. Även internationellt hade De Sanctis en mängd prestigeuppdrag. I dödsrunan nämns De Sanctis insats för upphovsrättslagen från 1941 men utan kommentarer om den ideologiska kontexten. Inte heller i De Sanctis dödsruna i Il Diritto di Autore 1985 nämns något om hans lojalitet med fascistdiktaturen, däremot nämns att upphovsrättslagen kom till under fascisttiden. Efter Mussolinis fall 1943 fick De Sanctis uppdraget att återställa det italienska författar- och publicistsällskapets (SIAEA) uppgifter och beslutande organ ”till ett demokratiskt samhällsklimat”.28 Den del av De Sanctis karriär som är förknippad med fascismen förbigås i tystnad i dödsrunorna. Som det framstår i artiklarna i Il Diritto di Autore var De Sanctis lojal med regimen, och han skrev entusiastiskt om en fascistisk framtid tillsammans med Tyskland. När han kommenterar den nya raslagens konsekvenser håller han sig visserligen strikt till det juridisk-tekniska. Men samtidigt argumenterar han mot en extensiv tolkning av lagen: den ska ”på grund av sin natur” tolkas snävt. De Sanctis fyllde trettio när Mussolini kom till makten 1922. Åren mellan tjugo och trettio är för många människor formativa år. De Sanctis var förmodligen präglad av den rättskultur som föregick fascismen och det fanns säkert en kontinuitet i den juridiska metoden och tänkandet som 27 Legge sul diritto di autore del 22 aprile 1941, n. 633. 28 Valerio De Sanctis dödsruna i Il Diritto di Autore, 1985, s. 460–461. 58
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=