en oväntad vänskap? två jurister i mussolinis italien (hans ”machiavelliska personlighet”), framför allt hans önskan att stärka alliansen med Hitler. Men den bilden modifieras i nyare forskning som lyfter fram Mussolinis självständiga motiv frikopplade från Hitler.10 Goda förbindelser med Tyskland var inte den enda utrikespolitiska målsättningen för Italien: Mussolini ville bygga imperium, och att lägga under sig Östafrika var centralt för det projektet.11 Efter koloniseringen av Etiopien år 1936, som genomfördes med bombflyg, stridsvagnar och stora mängder förbjuden stridsgas och ledde till fördömande och sanktioner i Nationernas förbund12, ville Mussolini motverka ”rasblanding” mellan de italienska kolonisatörerna och de koloniserade kvinnorna. Dessa ”förbindelser av äktenskapsliknande karaktär” (il madamato) ansågs leda till degeneration och därmed hota den ”latinska rasen”. Rasismen var sedan tidigare manifesterad i fascistiska framställningar av den östafrikanska kvinnan som spreds i vitt skilda sammanhang, allt från (pseudovetenskaplig) antropologi till romaner som utspelade sig i kolonial miljö.13 Från 1937 kriminaliserades il madamato och därutöver stadgades att italienska medborgare fick vistas maximalt sex månader i Etiopien utan att hustrun följde med.14 Straffet för ”blandäktenskap” var ett till fem års straffarbete.15 Rasismen i Italien började alltså med raslagar mot afrikaner och i de senare raslagarna mot judar inkluderades även afrikaner. I augusti 1938 publicerades det första numret av tidskriftenLaDifesa della Razzasom sedan utkom fyra gånger per år. I det första numret publicerades ett manifest som fastställde den fascistiska positionen be10 Se Sarfatti, Michele, The Jews in Mussolini’s Italy: from equality to persecution, Madison 2006, Zimmerman, Joshua D. (red.), Jews in Italy under Fascist and Nazi rule, 1922–1945, Cambridge 2005, och Livingston, Michael A., The Fascists and the Jews of Italy: Mussolini’s Race Laws, 1938–1943, Cambridge 2014. Den italienska historikern Renzo De Felice publicerade 1961 Storia degli ebrei italiani sotto il fascismo, boken var banbrytande genom att De Felice haft tillgång till arkivmaterial som inte tidigare varit tillgängligt. Hans arbete är grundläggande, men har kritiserats för att ha fokuserat för mycket på Tysklands roll och förminskat Mussolinis ”inhemska” rasism grundad på ideologi och biologi. Se även De Napolis historiografi; De Napoli, Olindo, The origin of the Racist Laws under fascism. A problem of historiography, Journal of Modern Italian Studies, 17:1, 2012, 106–122. 11 De Napoli, The origin of the Racist Laws under fascism, s. 111. 12 A.a. 13 A.a. 14 Sarfatti, The Jews in Mussolini’s Italy, s.99. 52
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=