RS 32

en alldeles lagom rättsstat? Av denna passus framgår att Stahl, i motsats till Kant, inte ensidigt fokuserade på lagtexten, utan, och kanske i första hand, lade vikt vid ändamålet bakom bokstaven. Vid sidan om ordalydelsen måste således rättstillämparen ta hänsyn till den bakomliggande historiska och samhälleliga intresset bakom rättsbildningen. I och med denna utsaga ansluter sig Stahl därmed också till Schmitts och Radbruchs kritik av den indifferenta och maskinmässiga lagstaten, ty sedd ur subsumtionsmodellens synvinkel framstår staten såsom en ”stor lagmaskin, vars kugghjul griper i varandra endast för att stifta lagar och för att tillämpa de lagar som har stiftats”99. Mot denna rättsliga formalism satte Stahl i stället den juridiska metoden, som inte inskränker sig till en logisk subsumtion, utan som förutsätter en materiell subsumtionsmodell. Denna karakteristik av den juridiska metoden innefattar en tydlig om än implicit hänvisning till Savignys beskrivning av de romerska juristernas metodologiska mästerskapi Vom Beruf unsrer Zeit für Gesetzgebung und Rechtswissenschaft:”i varje rättsgrundsats ser de samtidigt ett fall, i varje rättsfall samtidigt en regel, av vilken den regleras, och deras mästerskap är omisskännligt i den lätthet med vilken de rör sig från allmänt till särskilt och från särskilt till allmänt”100. I den logiska syllogismens – deduktionens – ställe framhävde 98 A a., s. 172. Min översättning. I original lyder texten som följer: ”Sie bezeichnet schon die Begriffe nicht scharf genug, in dem sie die äußere Form der Thätigkeit – Regel, Subsumtion und Ausführung – zu Grunde legt, statt ihren Inhalt; denn der innerste Begriff der gesetzgebenden Gewalt ist nicht, dass sie Regeln giebt, sondern dass sie den Rechtszustand bestimmt; der richterlichen nicht, dass sie subsumiert, sondern dass sie Rechtsstreitigkeiten entscheidet”. 99 A a., s. 174. Min översättning. I original lyder texten som följer: ”Der Staat erscheint als eine große Gesetzmaschine, und das ganze Räderwerk greift nur ineinander, um Gesetze zu machen und die gemachten anzuwenden”.Ernst-Wolfgang Böckenförde gav träffande beteckningen ”Gesetzes-Rechtsstaat”, för en sådan rättsstatskonception, se Böckenförde, Ernst-Wolfgang, Justizstaatlichen Ausgestaltung des Rechtsschutzes, citerat efter Wilde, Gabriele, Das Geschlecht des Rechtsstaats: Herrschaftsstrukturen und Grundrechtspolitik in der deutschen Verfassungstradition, Frankfurt-am-Main 2001, s. 45. 100 Savigny, Friedrich Carl von, Vom Beruf unsrer Zeit für Gesetzgebung und Rechtswissenschaft, andra upplagan, Heidelberg 1840, s. 31. Min översättning. I original lyder texten som följer: ”In jedem Grundsatz sehen sie zugleich einen Fall der Anwendung, in jedem Rechts266 stiftande maktens inre bestämning är inte att den bildar regler, utan att den bestämmer rättstillståndet; den dömande verksamheten har inte till uppgift att subsumera, utan att avgöra fall.98

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=