en alldeles lagom rättsstat? folkliga inflytandet skulle endast avse rättsbildningen, inte rättstillämpningen. Denna distinktion är i själva verket, som Schmitt påpekade, ”lagstatens” eller, mer precist, den formella rättsstatens grundförutsättning. I en ofta citerad passus beskriver Stahl detta rättsstatsbegrepps särart: Denna passus, enligt vilken rättsstatlighet endast gäller sättet på vilken statens realiserar sina politiska mål, måste förstås i sin historiska kontext. Tanken bakom den formella rättsstaten är att navigera den moderna staten mellan Skylla och Karybdis, eller annorlunda uttryckt mellan den Hallerska restaurationen76 och den liberala nattväktarstaten77. Den tredje väg, som Stahl sökte, var emellertid redan, om inte utstakad, så åtminstone potentiellt möjlig i och genom upplysningens kritik av polisstaten och i synnerhet formuleringen av den straffrättsliga legalitetsprincipen. Vari skulle då den formella rättsstaten bestå? Utgångspunkten för Stahls rätts- och statslära är insikten att staten är såväl innehåll som form: 75 Stahl, Friedrich Julius, Die Philosophie des Rechts, Bd. II: Rechts- und Staatslehre auf der Grundlage christlicher Weltanschauung, andra upplagan, s.106. Min kursivering och översättning. I original lyder texten som följer: ”Der Staat soll Rechtsstaat seyn, das ist die Losung, und ist auch in Wahrheit der Entwicklungstrieb der neueren Zeit. Er soll die Bahnen und Grenzen seiner Wirksamkeit wie die freie Sphäre seiner Bürger in der Weise des Rechts genau bestimmen und unverbrüchlich sichern ---. Dies ist der Begriff des Rechtsstaates, nicht etwa, daß der Staat bloß die Rechtsordnung handhabe ohne administrative Zwecke, oder vollends bloß die Rechte der einzelnen schütze, er bedeutet überhaupt nicht Ziel und Inhalt des Staates, sondern nur Art und Charakter, dieselben zu verwirklichen”. 76 Detta uttryck refererar till den schweiziske rättsvetenskapsmannen Carl Ludwig von Haller, som i sitt magnum opus, Restauration der Staats-Wissenschaft oder Theorie des natürlich-geselligen Zustands der Chimäre des künstlich-bürgerlichen, argumenterade för en obegränsad furstemakt, den s k patrimonialstaten. i vilken makten legitimeras av suveränens naturliga äganderätt till staten. 77 Uttrycket nattväktarstat (Nachtwächterstaat) myntades av den tyske politikern och skribenten Ferdinand Lasalle, för att beskriva ett statsideal – den s k minimalstaten – som inskränker statens legitima verksamhet till det yttre och inre skyddet för individens fri- och rättigheter. 258 Staten skall vara en rättsstat, detta är ledordet för och drivkraften bakom den senaste tidens utveckling. Den skall rättsligt bestämma och vidmakthålla gränserna för sin egen verksamhet samt för medborgarens frihetssfär. --- Detta är rättsstatsbegreppets innebörd, inte att staten blott handhar rättsordningen utan administrativa ändamål, eller enbart skyddar den enskildes rättigheter; begreppet avser överhuvudtaget inte statens mål och innehåll, utan endast det sätt på vilket dessa förverkligas.75
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=