marie sandström Den liberala rättsstatens övergång till en impotent lagstat skedde under 1800-talets första hälft och den, som i den formella rättsstaten lät medlet helga målet, var en judisk rättsvetenskapsman, Friedrich Julius Stahl (Jolson). Han hade, enligt Schmitt, lyckats med konststycket att under falsk flagg – ”konservativ” och konvertit – förgöra såväl den kristna som den hegelianska sedlighetsstaten.68 Rättsvetenskapsmannen Friedrich Julius Stahl har fört en relativt undanskymd tillvaro i den rättshistoriska litteraturen, trots att han – förutom att tillintetgöra sedlighetsstaten – författade Historiska skolans enda större rättsfilosofiska arbete.69 En enkel förklaring skulle kunna vara antisemitism. Stahl föddes som Julius (Joël) Jolson-Uhlenfelder och det var först i tonåren, då han konverterade till protestantismen, som han bytte namn till Julius Stahl. Det har diskuterats huruvida detta var ett opportunistiskt drag, för att underlätta en framtida akademisk karriär, men allt tyder på att han drevs av ren övertygelse. Ernst Landsberg, själv jude, gav följande målande beskrivning av mannen Julius Stahl: spezifisch zugehört, ein hilfloser Relativismus, Agnostizismus oder Nihilismus, dem das Recht ein ’ethisches Minimum’ ist, der an die ’normative Kraft des Faktischen’ glaubt und dem die unmittelbare Gerechtigkeit des Satzes nullum crimen sine poena einen panischen Schrecken einjagt”. 68 Se a a., s. 192: ”Der Sieg dieses bürgerlichen Rechtsstaats über den christlichen, wie über den Hegelschen Sittlichkeitsstaat war entschieden, als es einem als ’konservativ’ anerkannten Autor, Friedrich Julius Stahl (Jolson), gelungen war, Hegels Staatsphilosophie bei den deutschen Konservativen als ’undeutsch’ zu diskreditieren und den christlichen Staat durch die Kombination ’christlicher Rechtsstaat’ in das Begriffsnetz des Rechtsstaates hineinzuführen. Die im Streit zwischen christlichem Staat und Rechtsstaat verblüffend einfache Begriffskombinatorik eines ’christlichen Rechtsstaates’ arbeitete mit dem Kunstgriff eines inhaltlosen, ’rein formalen’ Begriffes”. 69 Se Wilhelm, Walter, Den juridiska metodlärans utveckling under 1800-talet, Stockholm 1989, s. 33 f. och Sandström, Marie, ”Ein Mann aus einem Guss”: Ernst Landsberg über Friedrich Julius Stahl, i: Rechtstransfer in der Geschichte: Internationale Festschrift für Wilhelm Brauneder zum 75.Geburtstag(utg. Gábor Hamza, Milan Hlavačka, Kazuhiro Takii, Leck), Berlin 2019, s. 329–348. 255 Friedrich Julius Stahl – den bortglömde … enkel i sina vanor, hövlig mot alla, älskvärd vid närmare kontakt och outtröttligt flitig; i sin noga utvalda svarta klädsel gav han intryck av att vara en
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=