marie sandström görandet av enskilda fall skall underkastas, inte rättvisan, utan den positiva rättens normer: Det liberala rättsstatsbegreppet pendlar således mellan två, till synes motstridiga, uppfattningar om staten: Antingen är rättsstaten identisk med sitt ändamål – den borgerliga individualismen – eller så reduceras den till en indifferent form. Den senare – formella – rättsstatskonception är, enligt Schmitt, ”inget annat än den till medel och verktyg för det individualistiskt-borgerliga samhället blivnaneutralastaten”63, som inte längre har något givet materiellt innehåll, utan kan fyllas med vilket etiskt innehåll som helst, så länge det underkastar sig den formella rättsstatens normativitet.64 Vari består då denna normativitet? Den formella rättsstatens politiskt-etiska ”tomhet” är ett pris som den liberala rättstatsstatsideologin visade sig villig att betala, ty genom att ge upp kraven på rättsstatens materiella innehåll kunde frågan om rättens innehåll förvandlas från politik till juridik. Förutsättningen för detta trolleritrick är, påpekade Schmitt, en i stats- och rättsläran strikt iakttagen distinktion mellan rättsbildning och -användning65: 62 Dens., Was bedeutet den Streit um den ”Rechtstaat”?, s. 190. Min översättning. I original lyder texten som följer: ”In Wirklichkeit ist gerade ’Rechtsstaat’ das Gegenbegriff gegen einen unmittelbar gerechten Staat; es ist ein Staat, der ’feste Normierungen’ zwischen sich und die unmittelbare Gerechtigkeit des Einzelfalles einfügt. Die allein sinnvollen Gegenbegriffe gegen einen Rechtsstaat sind Staatsarten, die eine andere als diese bloß mittelbare ’normative’ Beziehung zur Gerechtigkeit haben, also der Religions- oder der Weltanschauungs- oder der Sittlichkeitsstaat”. 63 A a., s.192. Min översättning och kursivering. I original lyder texten som följer: ”… nichts als der zum Mittel und Werkzeug der individualistischen-bürgerlichen Gesellschaft gewordene neutrale Staat”. 64 Se a a., s. 194: ”Aber das wird von der ’Neutralität’ und Positivität des formalen Rechtsstaatsbegriffs wenigstens scheinbar bald überholt. Dieser »formale« Begriff hat eben keinen Inhalt mehr, lässt aber jeden Inhalt zu. Allerdings kann er das nur unter der Bedingung, daß dieser Inhalt sich dem Normativismus der formalen Rechtsstaatlichkeit unterwirft”. 65 Se a a., s. 194. Mina kursiveringar. ”Das bedeutet aber, näher betrachtet, nicht weniger, als 253 I verkligheten är just ’rättsstaten’ motsatsentill en omedelbart rättvis stat; den är en stat som har satt den ’fixerade normen’ mellan sig och det enskilda fallets omedelbara rättvisa. De enda rimliga motsatserna till rättsstaten är statsformer, som har ett annat än detta blott indirekta ’normativa’ förhållande till rättvisan, det vill säga religions-, världsåskådnings eller etikstaten.62
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=