RS 32

marie sandström rättens innehåll och form är det staten, och endast staten, som kan fatta de avgörande besluten.42 Därmed blir svaret på frågan – hur den rättssättande makten får ett bestämt innehåll i tid och rum – helt avgörande. Annorlunda uttryckt: Om börat inte kan bevisas, hur kan det då fixeras i en lag? Schmitt svar är att statsmaktens beslut är politiska till sin natur. I en berömd passus definierar han begreppet politik på följande sätt: Distinktionen mellan vän och fiende är inte, som man skulle kunna tro, avsedd att vara normativ. Istället skall den betraktas såsom ett objektivt kriterium på sådana handlingar och bevekelsegrunder som kan betecknas såsom politiska: ”Följaktligen gäller också det motsatta: det som är moraliskt ont, estetiskt fult eller ekonomiskt skadligt behöver därför inte också vara en fiende; det som är moraliskt gott, estetiskt vackert eller ekonomiskt nyttigt, blir inte nödvändigtvis en vän i ordets specifika, det vill säga politiska, betydelse”44 I en öppen kamp mellan ideologierna om statsmakten, och därmed också om rättens innehåll, ger Schmitt inte mycket för liberalismens chanser på längre sikt. Dess seger förutsätter nämligen att den liberala abstraktionenmedborgare, eller till och med världsmedborgare, blir verklighet, det vill säga människors och gruppers sociala, ekonomiska och kulturella tillhörigheter ersätts av ett universellt förnuft.45 Av detta skäl ligger det i denna ideologis natur och intresse att höja sig över stridenmellan 42 Schmitt, Verfassungslehre, s. 134: Detta utesluter naturligtvis varje form av maktdelning, i synnerhet i förhållande till domarkåren (”Das Problem der politischen Justiz”), s. 136 f. 43 Schmitt, Carl, Der Begriff des Politischen, 3:e upplagan, Berlin 1991, s. 26. Min översättning. I original lyder texten som följer: ”Die spezifisch politische Unterscheidung, auf welche sich die politischen Handlungen und Motive zurückführen lassen, ist die Unterscheidung vonFreund undFeind”. 44 A a., s. 138: ”Infolgedessen gilt auch umgekehrt: was moralisch Böse, ästhetisch Hässlich, oder ökonomisch schädlich ist, brauch deshalb noch nicht Feind zu sein; was moralisch Gut, ästhetisch Schön, oder ökonomisch Nützlich ist, wird noch nicht zum Freund in dem spezifischen, d h politischen Sinn des Wortes 45 Dens,. Verfassungslehre, s. 139. Min kursivering: ”Diese rechtsstaatliche Grundvorstellung enthält sowohl geschichtlich wie gedanklichdie Ablehnung der Herrschaft von Menschen, sei es eines einzelnen Mennschen, sei es einer Versammlung oder Körperschaften, deren Wille an die Stelle einer für alle gleichen, in der voraus bestimmten generellen Norm tritt“. 247 Den specifikt politiska distinktion, till vilken politiska handlingar och motiv kan föras tillbaka, är skillnaden mellanvänochfiende.43

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=