en alldeles lagom rättsstat? Mohls och andra liberala rättsstatsteoretikers strävan, att höja liberala fri- och rättigheter över den ideologiska kampen, förlänar borgarklassens intressen ett moraliskt och rättsligt övertag. Ett slående exempel erbjuder kritiken i den postkoloniala litteraturen av västvärldens sätt att använda mänskliga fri- och rättigheter som ett sätt att dominera andra kulturer: Ur denna synvinkel ter sig Schmitts självpåtagna uppgift, att avslöja den borgerliga rättsstaten för vad den är, nämligen ett sätt att kodifiera borgarklassens ekonomiska och politiska intressen, smått sympatisk. I stället måste rätten uppfattas såsom ett uttryck för antagonism, ty endast ”/i/ kampen skall du finna din rätt”41. I denna fortgående strid om 39 Schmitt, a a., s. 125. Min översättning och kursivering. I original lyder texten som följer: ”Die moderne bürgerliche-rechtsstaatliche Verfassung entspricht in ihren Prinzipien dem Verfassungsideal des bürgerlichen Individualismus, und zwar so sehr, dass diese Prinzipien oft mit Verfassung schlechthin gleichgesetzt werden und ’Verfassungsstaat’ mit ’bürgerlicher Rechtsstaat’ gleichbedeutend wird (…). Diese Verfassung enthält in erster Linie eine Entscheidung im Sinne der bürgerlichen Freiheit: persönlicher Freiheit, Privateigentum, Vertragsfreiheit, Handels- und Gewerbefreiheit usw. Der Staat erscheint als der streng kontrollierte Diener der Gesellschaft; er wird einem geschlossenen System von Rechtsnormen unterworfen oder einfach mit diesen Normen identifiziert, so dass er nichts ist als Norm oder Verfahren. In Wahrheit bleibt der Rechtsstaat, trotz aller Rechtlichkeit und Normativität, doch immer ein Staat und enthält infolgedessen außer den spezifisch bürgerlich-rechtsstaatlichen immer noch einen anderen spezifisch politischen Bestandteil. -- - Das politische kann nicht von Staat – der politischen Einheit eines Volks – getrennt werden, und das Staatsrecht entpolitisieren, hieße nichts andere als das Staatsrecht zu entstaatlichen”. 40 Koshy, Susan, From Cold War to Trade War:Neocolonialism and Human Rights, I:Social Text, nr 58, 1999, s. 1. Min kursivering. 41 Det motto som framgår av titelsidan till Jhering, Rudolf von, Der Kampf ums Recht, 18:e upplagan, Wien 1913: ”Im Kampfe sollst du dein Recht finden”. 246 trollerade tjänare; den underkastas ett slutet system av rättsregler eller likställs med dessa normer, så att den inte är annat än norm eller förfarande. Iverkligheten förblir rättsstaten, trots all rättslighet och normativitet, dock alltid en stat och innefattar därför, förutom det specifikt borgerligt-rättsstatliga, alltid en annan, specifikt politisk beståndsdel. --- Det politiska elementet kan inte skiljas från staten, ett folks politiska enhet, och att avpolitisera statsrätten vore detsamma som att privatisera den.39 Neocolonial strategies of power are increasingly articulated not through the language of the civilizing mission as in the nineteenth century, or through the American-sponsored discourses of anticommunism or modernization that superseded it, but through a new universalist ethics of human rights, labor standards, environmental standards, and intellectual property rights.40
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=