marie sandström normativa kraft.26 Folkrättens de facto-argument är ett slående uttryck för denna koppling mellan makt och lagens normativitet. Iallmänhet har man antagit att den suveräna makten yttrar sig i dess förhållande till lagens giltighet; rätten att stifta, ändra och avskaffa lagregler samt förmågan att framtvinga allmän efterlevnad skulle således vara det främsta kännetecknet på verklig makt. Makten visar dock, menade Schmitt sitt rätta ansikte, inte i regeln, utan i undantaget. För Schmitt är undantagstillståndet ett uttryck för absolut makt: Då lagarna sätts ur spel, vid krig eller andra katastrofer, är statens maktbefogenheter i princip obegränsade. Samma direkta koppling mellan rätt och makt återfinns ju, om än i mindre utsträckning, i benådningsinstitutet, som ger regeringen den ovillkorade makten att i ett enskilt fall göra undantag från den normala rättskipningen.28 Problem uppstår emellertid så snart denna grundläggande insikt konfronteras med det polemiska29 och förment absoluta30 begreppet rättsstat: 26 I varje fall efter den klassiska naturrättslärans nedgång och fall, se a a., s. s. 141f.: ”Die verschiedene in Betracht kommenden Eigenschaften des Gesetzes (Gerechtigkeit, Vernünftigkeit) sind nun dadurch problematisch geworden, dass das Naturrecht seine Evidenz verloren hat”. 27 Vinx, Lars, Carl Schmitt, The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Fall 2019 Edition, utg. Edward N. Zalta), https://plato.stanford.edu/archives/fall2019/entries/schmitt/. Min kursivering. 28 Det är värt att notera att Carl Schmitt inte förespråkade ett permanent undantagstillstånd. Tvärtom påpekade han att undantaget bestäms av regeln. Undantagstillståndet innebär således endast att lagens giltighet tillfälligtvis upphävs, jfr. Sandström, Marie, Gerechtigkeits- oder Billigkeitsentscheidungen? Zur Auseinandersetzung zwischen Friedrich Julius Stahl und Julius von Kirchmann, I: Akten des 36. Deutschen Rechtshistorikertages, Halle-ander-Saale 2006, s. 439–445, passim. 29 Se a a., s. 130: ”Im Sinne des bürgerlichen Rechtsstaates erhält das Wort [Rechtsstaat]seine Bedeutung zunächst durch eine Reihe von Gegensätzen; es hat, wie manche derartigen Bezeichnungen, in erster Linie einen polemischen Sinn. Rechtsstaat bedeutet den Gegensatz zum Machtstaat. --- Eine weitere Bedeutung liegt in dem Gegensatz von Polizei-, Wohlfahrts- oder jeder anderen Art Staat”. 241 Hence Schmitt’s famous definition of sovereignty, according to which the sovereign is he who decides on the state of exception: If there is some person or institution, in a given polity, capable of bringing about a total suspension of the law and then to use extra-legal force to normalize the situation, then that person or institution is the sovereign in that polity (…).Any legal order, Schmitt bluntly concludes, is based on a sovereign decision and not on a legal norm(…)27
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=