”rättvisan är icke något inskränkt kommunalintresse” Lagstiftarens intresse för frågan om tillsättningsförfarandet för ordinarie domare i de svenska städerna bör förstås i ljuset av det allmänt begynnande rättsstatliga tänkande som kännetecknade 1800-talet. Trots det misslyckade försöket från liberalt håll att åstadkomma en ökad likabehandling av medborgarna genom en privaträttskodifikation saknades inte rättspolitiskt intresse för denna fråga, vare sig i materiell eller i institutionell bemärkelse.2 När det gällde domstolsväsendet diskuterades reformerandet eller avskaffandet av olika särskilda jurisdiktioner i detta syfte.3 Rättsstats- eller enhetstänkandet kom således till uttryck i Nya lagberedningens förslag avseende domstolsväsendets organisation i land och stad från år 1884.4 Utredarna konstaterade att städerna, enligt den gällande rätten, hade en långtgående frihet att organisera och bemanna både sina domstolar och förvaltningsorgan.5 Staten hade således, som utredningen uttryckte det, ”öfverlåtit de med denna uppgift förenade skyldigheter och i viss mån äfven rättigheterna å hvarje stadssamhälle och område.”6 Staden kom därmed, ”[i] åtnjutande af vissa förmåner” i förhållande till staten.7 Staden måste dock i gengäld uppfylla sin därmed ”åtagna förpliktelse 2 Se Sandström, Marie, The Swedish Model – Three Aspects of Legal Methodology, I: Liber Amicorum: Festschrift in Honour of Csaba Varga (s. 297–304), Budapest 2007, s. 299. 3 Se exempelvis den diskussionen om den akademiska jurisdiktionen och dess koppling till frågan om likabehandlingen av medborgarna. Peterson, Claes och Sandström, Marie, Kloster eller bordell?Om tillkomsten av Stockholms juridiska fakultet. I: Peterson, Claes (red.), Juridiska fakulteten i Stockholm 100 år – En minnesskrift (s. 14–72), Stockholm 2007, s. 15 ff.; Sandström, Marie, Ein Mädchen für alles? Friedrich Carl von Savigny under der Streit über die akademische Gerichtbarkeit in Schweden, I: Stephan Meder/Christoph-Eric Mecke (Hrsg.), Savigny global 1814–2014 ”Vom Beruf unserer Zeit” zum transnationalen Recht des 21 Jahrhunderts (s. 531–554), Göttingen 2016; samt Croon, Adam, Jura Novit Curia. En rättsgenetisk undersökning av den juridiska metodlärans utveckling under 1800-talet, Stockholm 2018, s. 167 ff. 4 Nya lagberedningens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning. Första delen, Om domstolsförfattningen, Stockholm 1884, s. 9. Första avdelningens andra kapitel har titeln ”Om städernas och landets judiciella likställdhet”. 5 Ibid. 6 Ibid. 7 Ibid. 24 Stadsdomstolarnas dubbla uppdrag – kampen om resurser och kompetens
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=