en alldeles lagom rättsstat? Axel Hägerström lär ha inlett varje högre seminarium med uppmaningen ”Låt oss fixera begreppen!”, vilket väl får anses utgöra ett minimikrav för ett fruktbart meningsutbyte. Språklig precision är dock i detta sammanhang bara ett första, om än nödvändigt steg; bakom distinktionen – och den potentiella konflikten – mellan formell och materiell rättssäkerhet ligger nämligen komplexa ideologiska överväganden som knappast kan fångas i en definition. I själva verket är det just vanan att betrakta juridiska begrepp i isolering som leder till antaganden om dessas absoluta natur. Så snart de sätts in i ett större – såväl systematiskt som historiskt – sammanhang står deras inneboende relativitet klar. Följaktligen måste föreställningar om rättssäkerhet förstås mot bakgrund av de utopier – rättsstatsläror – där rättssystemets förutsättningar, mål och medel sammansmälts till en enhet. I denna artikel kommer följaktligen tre av de mest inflytelserika rättsstatslärorna4 från 1800- och 1900-talen att presenteras. Syftet med denna framställning är att styrka hypotesen att dessa rättsstatsläror, i stället för att förkroppsliga ett absolut värde, bygger på kompromisser mellan motstridiga hänsyn, av vilka kravet på rättssäkerhet bara är ett. Upphovsmännen till dessa läror är rättsfilosofen Friedrich Julius Stahl (1802–1861), rättsvetenskapsmannen och politikern Gustav Radbruch (1878–1949) samt statsteoretikern Carl Schmitt (1888–1985). Denna framställning är dock inte kronologiskt, utan sakligt ordnad. I linje med Historiska skolans metod – i alla fall om man skall tro Karl Marx5 – skall denna framställning leda läsaren motströms, mot den historiska och filosofiska källan till den moderna rättsstatsdiskursen, i stället för medströms. Fram4 Man kan diskutera huruvida Gustav Radbruch någonsin formulerade en rättsstatslära som är jämförbar med Carl Schmitts och Friedrich Julius Stahls. Hans plan, att efter Nazitysklands fall omarbeta sitt magnum opus, Rechtsphilosophie, gick i stöpet. Hans mest inflytelserika arbeten –Fünf Minuten Rechtsphilosophie och Gesetzliches Unrecht und übergesetzliches Recht – innehåller på sin höjd brottstycken av en rättsstatslära. Emellertid bidrog Radbruch tveklöst till en förnyelse av den materiella rättsstatsidén i form av s kWertungsjurisprudenz, även om han inte själv formulerade en motsvarande rättsteori. 5 Marx, Karl – Engels, Friedrich, Werke (MEW), Dietz Verlag, bd. I, Berlin/DDR1956, s. 78: ”Die historische Schule hat das Quellenstudium zu ihrem Schiboleth gemacht, sie hat ihre Quellenliebhaberei bis zu dem Extrem gesteigert, … daß sie dem Schiffer anmutet, nicht auf dem Strome, sondern auf seiner Quelle zu fahren…”. 230
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=