RS 32

den materiella rättsstatens rationalitet. robert von mohls rättsstatslära en av statsformer – monarki, aristokrati och demokrati. Förutsättningen är att individens frihet inte begränsas annat än i nödfall, det vill säga när individens rättigheter måste vika för det allmännas intresse, och att styrelseskicket är rättsligt reglerat. När det gäller det demokratiska styrelseskicket anmärker von Mohl: ”Det är en helt felaktig uppfattning att betrakta folkstyret som den enda fullt berättigade formen av rättsstaten (Es ist eine vollkommen verkehrte Auffassung, die Volksherrschaft als die einzig vollständig gerechtfertigte Form des Rechtsstaates zu betrachten)”.64 För von Mohl är huvudfrågan huruvida rättsstatens samtliga ändamål är uppfyllda. Själva styrelseformen är endast ett medel. Rättsstatens ändamål kan således realiseras i olika skepnader. Autokrati är emellertid en styrelseform som är rättsligt omöjlig enligt den romerska rättens princip”impossibilium nulla obligatio est”. von Mohl summerar: Utgångspunkt och fundament är medborgarnas frihet att utveckla sina krafter och tillgångar inom förnuftets och rättens gränser. En stat som realiserar detta ändamål kallar von Mohl rättsstat: 64 von Mohl, Enzyklopädie, s. 345 not 2. 65 Min översättning. Den tyska originaltexten lyder: ”Falls also andere Regierungsformen ebenfalls zur Erreichung dierser Zwecke dienen, sind sie vollständig eben so berechtigt, und wenn etwa gar erwiesen warden könnte, daß sie besser dazu dienen, so würden sie sogar berechtigter sein. Ebenso ist es ungegründet, daß die Volksherrschaft allein des Menschen würdig sei. Des vernünftigen Menschen würdig ist es, die besten Mittel für seine Zwecke zu wählen, und nöthigenfalls selbst auf eine Freiheit zu verzichten, wenn dies die Bedingung eines wichtigen Vortheiles ist”, von Mohl, loc. cit. 66 Min översättning. Den tyska originaltexten lyder: ”Ein Rechtsstaat kann also keinen anderen Zweck haben als den: das Zusammenleben des Volkes so zu ordnen, daß jedes Mitglied desselben in der möglichst freien und allseitigen Übung und benützung seiner sämmtlichen Kräfte unterstützt und gefördert werden”, von Mohl, loc. cit.. 222 Om alltså andra styrelseformer också tjänar till att uppnå dessa mål, är de helt lika berättigade, och om det kunde visas att de tjänar dem bättre, skulle de vara ännu mer berättigade. Likaså är det ogrundat att enbart folkets styre är värdig människan. Det är värdigt den förnuftiga mannen att välja de bästa medlen för sina ändamål och om nödvändigt att själv avsäga sig en frihet om detta är villkoret för att uppnå en viktig fördel.65 En rättsstat kan därför inte ha något annat syfte än detta: att organisera folkets samlevnad på ett sådant sätt att varje dess medlem stöds och främjas i den mest fria och allsidiga utövningen och användningen av alla sina krafter.66

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=