den materiella rättsstatens rationalitet. robert von mohls rättsstatslära der och med skiftande innehåll. Ett hade de dock gemensamt, nämligen att de,så gott som utan undantag,33 förkroppsligade ett liberalt statsideal. Den tidigliberala rörelsen såg med misstro på en rättsligt obunden förvaltning som legitimerade sig med uppgiften att verka för välfärd och lycksalighet. Rättsstaten ställdes mot det man nu kallade Polizeistaat, som sammanfattade hela den statsrättsliga traditionen under 1600- och 1700-talen. Polizeiwissenschaft kopplades samman med Polizeirecht och Polizeistaat och uppfattades som något främmande i den rättsstatliga kontexten. Bland de tidigliberala författare som bidrog till diskussionen på rättsstatstemat är det särskilt två som sticker ut, nämligen Karl von Rotteck (1775–1840) och Carl Theodor Welcker (1790–1869).34 Denförre tjänstgjorde under en tid som professor i historia i Freiburg, den senare var professor i juridik bland annat i Gießen. Under åren 1834–1843 gav Rotteck tillsammans med Welcker ut Das Staats-Lexikon.Encyklopädie der sämmtlichen Staatswissenschaften. Syftetmed utgåvan var att samla den relevanta kunskapen i ämnet och göra den tillgänglig för en borgerlig offentlighet. Rotteck-Welckersches Staatslexikon blev ett språkrör för tidens liberalt sinnade borgarklass och har beskrivits som den tidiga liberalismens bibel i Tyskland.35 Ett karakteristiskt drag i såväl Rottecks som Welckers förståelse av rättsstatens författning är dess 33 Ett undantag var Adam Heinrich Müller, vars arbete Die Elemente der Staatskunst, Bd1–3, Berlin 1809 betraktas som en konsekvent genomförd reaktion mot upplysningen och den tidiga liberalismen. Müllers ideal var i stället den medeltida feodalstaten med dess auktoritära och patriarkaliska styrelseskick. I konsekvens härmed framhöll Müller att lagstiftningen inte var ett medel att utöva kontroll över statsmakten utan i stället var dess uppgift att fungera som ett verktyg att styra samhället. Müllers definition av staten säger allt om hans politiska hemvist: ”Der Staat sei keine Manufaktur ... oder merkantilische Sozietät, er ist die innigste Verbindung der gesamten physischen und geistigen Bedürfnisse, des gesamten physischen und geistigen Reichtums, des gesamten inneren und äußeren Lebens einer Nation, zu einem großen, energischen, unendlich bewegten und lebendigen Ganzen (Staten är inte en manufaktur ... eller en handelssocietet, det är den mest innerliga förbindelsen av alla fysiska och andliga behov, all fysisk och andlig rikedom, allt inre och yttre liv i en nation, som gör den till ett stort, energiskt, oändligt rörligt och levande helt)“. Inte oväntat var Edmund Burke en viktig inspirationskälla. 34 Welcker, Carl Theodor, Die letzten Gründe von Recht, Staat und Strafe philosophisch und nach den Gesetzen der merkwürdigsten Völker rechtshistorisch entwickelt, Gießen 1813, s. 25 f, 71 ff. 35 Deutsche und europäische Juristen aus neun Jahrhunderten, utg. Gerd Kleinheyer & Jan Schröder, uppl. 5, Heidelberg 208, s. 365. 210
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=