claes peterson geheiligten Rechte des Eigenthums unter nichtigem Vorwand, und beschränkt die bürgerliche Freiheit ohne rechtmäßigen Zweck)”.27 Von Berg övertog politibegreppet från Pütter, men underkastade det samtidigt vissa av Kant inspirerade förändringar, vilket i själva verket förebådade den kommande diskussionen om politiens uppgifter. Till att börja med framgår att von Berg förflyttar politiens huvudsyfte från det offentliga till det privata. Det gällde nu att säkerställa individens säkerhet i staten och inte tvärtom. Vad välfärdsaspekten beträffar, så omdefinierades dess syfte från att betraktas som en gåva av överheten till att hävdas som en rätt som individen kunde utkräva. Här kom en ambivalens till utryck hos von Berg som skulle fortleva till nästa generation av statsrättslärare, inte minst hos von Mohl. Politien skulle å ena sidan utgöra en skyddsmakt för individernas handel och vandel, samtidigt som en personlig frihetssfär ställdes mot politiens möjligheter att ingripa i individens personliga rättssfär. Man kan i von Bergs argumentation skönja en framväxande dikotomistisk syn på förhållandet mellan staten som en skyddsmakt och samhället som ett frirum för individen. Vid sidan av staten, så enligt teorin, växte ett borgerligt samhälle fram, som frigjorde sig från statens förmynderskap.28 I slutet av 1700-talet dyker så ett nytt tema upp i litteraturen, nämligen rättsstaten, som i fortsättningen skulle bli ett nyckelbegrepp i den så kallade statsläran. Själva termen rättsstat kan spåras till Johann Wilhelm Petersen, även känd under namnet Johann Wilhelm Placidus, en jurist och tillika professor i diplomati, som 1797 publicerade en pamflett med titelnLitteratur der Staatslehre, där han för fram kritiska tankar om tidens statsteorier. Idémässigt kom inspirationen från upplysningstida skriftställare och liberala tankeströmningar. Placidus var väl orienterad i den 27 von Berg, bd I, s. 2. 28 von Berg, bd I, s.1. Om stat/samhällsdikotomin i 1700-talets statsrättstänkande se Angermann, Erich, Das Auseinandertreten von Staat und Gesellschaft im Denken des 18. Jahhunderts, Zeitschrift für Politik, Jahrgang 10, Heft 2, 1963, s. 101, som hävdar att dikotomin endast har ett berättigande inom ramen för det rationalistisk-liberala samhällslivet dvs 1700-talet och 1800-talets början. 207 Johann Wilhelm Petersen/Placidus (1758–1815)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=