claes peterson för den sammanslutning som ett folk av fri vilja beslutar sig för att ingå, för att upphäva den regellösa tillvaro som präglade naturtillståndet.10 Beslutet är inte grundat på det våld och den ondska som människorna upplevde, utan statsbildandet vilade på förnuftsgrunder. I en berömdpassus i Metaphysische Anfangsgründe der Rechtslehre förklarar han: Idén om ett avtal som grund för bildandet av staten övertog Kant från 16- och 1700-talens naturrättsfilosofi, men den fick en annan innebörd. Medan Thomas Hobbes och Jean-Jacques Rousseau föreställde sig samhällsfördraget som en historisk tilldragelse, rör det sig för Kant om ”bloße Idee der Vernunft”. Eftersom fördraget är ett resultat av den förnuftiga och autonoma viljan, så är den inte beroende av individuellt godtycke. Det är inte längre fråga om ett avtal i egentlig mening, eftersom grunden är ”det rena lagstiftande förnuftet (die reine gesetzgebende Vernunft)”.12 Richard Nürnberger har fångat sammanhanget på följande sätt: 10 Om Kants socialisationsteorem se Peterson, Claes, Daniel Boëthius und das Kantsche Dilemma, i Festschrift für Jan Schröder zum 70. Geburtstag, utg. Arndt Kiehnle et al., Tübingen 2013, s. 508 f. 11 Den tyska originaltexten lyder: ”Ein Staat (civitas) ist die Vereinigung einer Menge von Menschen unter Rechtsgesetzen. So fern diese als Gesetze a priori notwendig, d.i. aus Begriffen des äußeren Rechts überhaupt von selbst folgend (nicht statutarisch) sind, ist seine Form die Form eines Staats überhaupt, d.i. der Staat in der Idee, wie er nach reinen Rechtsprinzipien sein soll, welche jeder wirklichen Vereinigung zu einem gemeinen Wesen (also im Inneren) zur Richtschnur (norma) dient”, Immanuel Kant, Metaphysische Anfangsgründe der Rechtslehre, i Werke in sechs Bänden, utg av Wilhelm Weischedel, bd 4, Darmstadt 1983, s. 430. 12 Metzger, Wilhelm, Gesellschaft, Recht und Staat in der Ethik des deutschen Idealismus,1917, s. 103.Se även Nürnberger, Richard, Kants Rechtsphilosophie in ihrem Verhältnis zu Rousseau, Zeitschrift für die gesamte Staatswissenschaft 1944, 104:1, s. 19, som framhåller att den förenade viljan är ”der unbedingt allgemeine Wille der rechtlich praktischen Vernunft als die Idee der bürgerlichen ’Einheit’ zu verstehen”. 201 Enstat (civitas) är en förening av en mängd människor under juridiska lagar. I den mån dessa är nödvändiga som lagar a priori, d.v.s. som följer av sig själv (ej lagstadgade) ur den yttre rättens begrepp är dess form formen av en stat i allmänhet, d.v.s. staten i idén om hur den ska vara enligt rena rättsprinciper, som tjänar som ett rättesnöre (norma) för varje verklig förening till ett gemensamt väsende (alltså i det inre).11 Staten lyfts alltså upp från de empiriska ändamålens sfär till förnuftets rike, d.v.s. till de a priori giltiga rättsprincipernas område (naturrätt).13
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=