claes peterson gång skulle prägla debatten om statens uppgifter och funktioner.4 Hans Maier, författare av en grundläggande framställning av den äldre tyska stats- och förvaltningsläran, sammanfattar politistatens bestämning på följande vis: Maier framhåller två för politistaten karakteristiska drag som tillsammans blev föremål för rättsstatsförespråkarnas kritik. Å ena sidan lycksalighetsdoktrinen, omsorgen om undersåtarnas välbefinnande, som gav statsmakten fritt fram att med sin ’goda politi (gute Polizei)’ reglerande ingripa i individens privata rättssfär. Å andra sidan godtyckligheten i utövningen av politimakten. Politistatens uppgift var såväl att värna den allmänna säkerheten genom att avvärja alla hotande olyckor (cura avertendi mala futura) somatt aktivt befrämja den gemensamma välfärden (cura promovendi salutem) eller lycksalighet (felicitas). Sammantaget innebar det ett politibegrepp som gav överheten ett i det närmaste obegränsat handlingsutrymme. Mot slutet av 1700-talet gjorde sig under upplysningens inflytande en kritik av lycksalighetsdoktrinen gällande, som till slut resulterade i att politibegreppet underkastades en revidering. Kritiken gick i första hand utpåatt felicitas eller lycksalighet inte var värd namnet om den inte grundade sig på undersåtarnas eller numera medborgarnas godkännande. Vidare hävdade man att ingrepp från statsmaktens sida i medborgarnas rättigheter, framför allt äganderätten, krävde consensus. När det gällde doktrinens översta postulat, det allmännas väl (bonum commune), varkritiken att begreppets abstrakta karaktär innebar att det gav utrymme åt en vidsträckt godtycklighet som inte var till gagn för individen. I själva 4 Maier, Hans, Die ältere deutsche Staats- und Verwaltungslehre, 2. uppl., München 1980, s. 9, 14. 5 Min översättning. Den tyska originaltexten lyder:”Was wir Polizeistaat nennen bedeutet im Grunde nichts anders, als daß die exzessive Sorge für das Wohl der Untertanen zum Prinzip erhoben wird und jede Rechtsschranke der staatlichen Obsorge unter dem Hinweis auf die Bedürftigkeit, Schwäche oder Unwissenheit der Untertanen dahinfällt”, Maier, Hans, Die ältere deutsche Staats- und Verwaltungslehre. s.86 199 Det vi kallar politistat betyder i grunden inget annat än att överdriven omsorg om undersåtarnas välbefinnande upphöjs till en princip och varje rättsligt hinder för den statliga omsorgen faller bort med hänvisning till undersåtarnas behov, svaghet eller okunskap.5
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=