den materiella rättsstatens rationalitet. robert von mohls rättsstatslära komstenavnazidiktaturen.3Antiformalismvarisammanhangetengrundläggande argumentationslinje som vävdes samman med fördömandet av ”der Unrechtsstaat” och dess perverterade rättsordning. Det formella rättsstatsbegreppet ansågs ha främjat uppkomsten av Bismarcks autoritära överhetsstat och därigenom förberett nationalsocialismens skräckvälde. I det tumult av framförda teoretiska utgångspunkter – kristen naturrätt, profan neoidealism, materiell värdefilosofi, metafysiskt grundad hermeneutik, marxism, antiborgerlig kritik med mera – fanns en gemensam målsättning, nämligen att formalismen till varje pris måste undanröjas. Det på innehåll tömda rättsstatsbegreppet skulle därför ersättas med en materiellt grundad stats- och rättslära. Nära till hands låg att anknyta till staträttsteoretikern Robert von Mohls (1799–1875) lära om det materiella rättsstatsbegreppet. von Mohl hade visserligen inte myntat begreppet rättsstat, men det var han som gav det en central plats i tidens såväl juridiska som politiska diskurs. Rättsstaten var i von Mohls tappning en substans i stället för blott en form. Rättsstaten beskrev han sålunda som såväl ”sinnlich” som ”vernünftig”. Dess förnuftiga ändamål var att ordna folkets sammanlevnad (Zusammenleben des Volkes). Denna materiellt bestämda rättsstat, som möjliggjorde olika former av ingrepp i samhällslivet för att realisera sitt ändamål, var den formella rättsstatens motsats. I polemik med von Mohl gjorde Friedrich Julius Stahl, skaparen av det formella rättsstatsbegreppet, gällande att begreppet inte gav något besked om statens mål och innehåll, utan endast stod för vad som formellt (Art und Character) krävdes för statsändamålets realisering. Två begreppsliga modeller hade därmed utkristalliserats. von Mohls rättsstatsdoktrin vann dock inga anhängare i den tyska efterkrigsdebatten, något som kan tyckas är förvånande med hänsyn till att den förefaller fånga upp tidens behov av garantier inför framtiden. Istället riktade man in sig på mer eller mindre naturrättsligt färgade lösningar. I det tidiga 1800-talets statsvetenskapliga litteratur dyker två slagord upp – politistat (Polizeistaat) och rättsstat (Rechtsstaat) – som under seklets 198 Politi- eller rättsstat?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=