den materiella rättsstatens rationalitet. robert von mohls rättsstatslära * Artikeln bygger på ett föredrag som författaren höll i Uppsala i oktober 2019. 1 Min översättning. Den tyska originaltexten lyder: ”Man muß zunächst davon ausgehen, daß Wort und Begriff des ‘Rechtsstaates’ specifisch deutsch sind. Beide kommen weder in einer nicht deutschen Literatur vor, noch sind sie in einer nicht deutschen Sprache correct wieder zu geben” von Stein, Lorenz, Verwaltungslehre, erster Theil. Die vollziehende Gewalt,2. Uppl., Stuttgart 1869, s. 296–297. 2 Böckenförde, E.-W., Staat, Gesellschaft, Freiheit. Studien zur Staatstheorie und zum Verfassungsrecht, Frankfurt am Main 1976, s. 65 f. 3 Scheuner, Ulrich, Die neuere Entwicklung des Rechtsstaats in Deutschland, Rechtsstaatlichkeit und Sozialstaatlichkeit, red. Ernst Forsthoff, Darmstadt 1968, s. 461 ff.; Böckenförde, Ernst-Wolfgang, Entstehung und Wandel des Rechtsstaatsbegriffs, i dens., Staat – Gesellschaft – Freiheit, s. 65 ff. Thurn, John Philipp, Welcher Sozialstaat? Ideologie und Wissenschaftsverständnis in den Debatten der bundesdeutschen Staatsrechtslehre 1949–1990, Tübingen 2013. 197 är frågan om rättsstaten kommer upp isamtal med tyska jurister är de snara att framhålla, inte utan ett visst mått av stolthet, att rätts- N statsbegreppet, såväl språkligt som innehållsligt, är en tysk skapelse. Vanligt är att man hänvisar till den framstående tyske nationalekonomen och statsvetaren Lorenz von Stein (1815–1890), som i sin Verwaltungslehre framhöll Efter det andra världskrigets slut, när Tyskland ställdes inför uppgiften att återupprätta rättsstaten, var det därför givet att anknyta till det tyska stats- och författningsrättsliga tänkandet, som under 1800-talet hade nått en senare inte överträffad zenit.2 Den som gav begreppet en central plats i den tyska statsrättsliga diskursen var Robert von Mohl, som i sitt arbete ”Das Staatsrecht des Königsreichs Württemberg” (1829) under inflytande av upplysningen och tidigliberalt tankegods, utgick från rättsstaten som gravitationspunkt. I den rättspolitiska debatt som följde efter Tysklands sammanbrott 1945 florerade uppfattningen att haveriet likaledes kunde betraktas som ett sammanbrott av det liberala systemet, som inte lyckats förhindra uppTill att börja med måste man utgå från att ordet och begreppet ’rättsstat’ är något specifikt tyskt. De förekommer varken i en icke-tysk litteratur och inte heller återges de korrekt på ett icke-tyskt språk.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=