boströmianismen – en ovanligt praktisk statsidealism talets liberalism. Kraven på oväld och opartiskhet var djupt rotade. Boström hade inskärpt vikten av bundenheten till den positiva lagen. Samtidigt fanns en risk att den metafysiskarättslagen, såvitt den alltjämt uppfattades som en realitet, blev ett argument för naturrättsliga föreställningar. Behovet av en tydlig gräns mellan ideologi och vetenskap gjorde en kritisk analys nödvändig.81 Boström blev mönsterbildande i kopplingen mellan universitetsfilosofi och statens behov av lojala ämbetsmän. Hägerströms märkliga fokusering på rättsfilosofi och rättsvetenskap får här sin förklaring. Även Hägerström ställde indirekt sin filosofiska verksamhet i statens och rättsväsendets tjänst genom att utöva inflytande som lärare för blivande jurister. Boström tillhörde en tid då filosofer byggde heltäckande system. Hägerström tillhörde en tid då filosofer dekonstruerade. I båda fallen stämmer det med rättsstatens utveckling. Boström verkade under en period då rättsstaten fortfarande höll på att etableras. Hägerström verkade under en tid då rättsstaten förvisso var etablerad, men det fanns ett behov att försäkra sig om att domare och ämbetsmän var lojala mot vilken ideologi som helst.Frågan är alltså om ett unikt fenomen: Sveriges viktigaste filosofer, i meningen att de bildade en egen skola och utövade ett för filosofer ovanligt stort inflytande, ställde sin verksamhet i rättsstatens tjänst.82 Hägerström är idag en mindre vanlig referens än under 1900talet, sannolikt på grund av den positiva rättens utveckling.83 För den som intresserar sig för den historiska utvecklingen av förhållandet mellan lagstiftning och rättsvetenskap i Sverige är Hägerström dock alltjämt en given referens. Det finns anledning att lyfta fram även Boström. Skillnaden är att Boströms insatser tillhör en period då rättsstaten befann sig i ett tillstånd av konsolidering. Just därför är Boström lika viktig. Här 82 Boströms dominans gjorde avtryck: ”Boström är det enda svenska namn som är känt i Paris”, skrev Åke Petzäll 27.11.1937 till Konrad Marc-Wogau. Citat i Nordenfelt, Lennart, Konrad Marc-Wogau. En livsresa från Moskva till Uppsala, Stockholm 2015, s. 110. 83 Ett bra exempel är 2010 års grundlagsreform, som kan uppfattas som blott ett symtom på en mer långsiktig utveckling, kanske naturrättens återkomst. Fri- och rättighetsskyddets roll i texNJA2012 s.400 (”Mangamålet”) tog sig uttryck i domskäl som har kallats naturrättsliga. Se Wersäll, Fredrik, En offensiv högsta domstol. Några reflektioner kringHD:s rättsbildning, Svensk Juristtidning, 2014, s. 5 f. 194
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=